Ds 2007:26 "Sekretess för uppgifter på tsunamibanden"
Svenska Tidningsutgivareföreningen (Tidningsutgivarna) har getts tillfälle att yttra sig över rubricerad promemoria och får härmed anföra följande.
1. Om ärendets beredning
Riksdagen beslutade i juni 2007 att en temporär absolut sekretess skall gälla för uppgifter i de säkerhetskopior i Regeringskansliets datasystem som bevarats avseende en tidsperiod före och efter den s k tsumanikatastrofen i Asien år 2004. Sekretessen gäller fram till utgången av år 2007. I promemorian föreslås att den absoluta sekretessen skall fortsätta att gälla i 70 år.
Riksdagsbeslutet i juni 2007 fattades efter ett s k utskottsinitiativ och gick mycket snabbt. Den s k Katastrofkommissionen lämnade sitt betänkande den 14 juni, konstitutionsutskottet lämnade sitt förslag till riksdagen den 19 juni och riksdagen fattade sitt beslut den 20 juni.
Tidningsutgivarna kan ha förståelse för att det då var tvunget att processas snabbt. Det ställer desto högre krav på att frågan om att nu permanentera sekretessen övervägs noggrant och förutsättningslöst, så att det inte kan uppfattas som att det bara handlar om att förlänga ett redan fattat beslut. Mot den bakgrunden vill Tidningsutgivarna rikta kritik mot att remisstiden även denna gång är kort - endast två månader och huvudsakligen förlagd till semesterperioden - samt att endast 17 remissinstanser, varav 15 myndigheter, getts tillfälle att yttra sig över förslaget.
2. Säkerhetskopiornas rättsliga status
I promemorian förs en ingående diskussion kring frågan om de aktuella säkerhetskopiorna - och även säkerhetskopior i allmänhet - som sådana är att anse som allmänna handlingar.
Promemorians slutsats är, något förenklat, att en del talar för att säkerhetskopiorna i formell mening är att anse som allmänna handlingar, men att rättsläget får anses osäkert. Till diskussionen om säkerhetskopiorna skall anses utgöra ett sådant diarium eller register som fylls på fortlöpande på det sätt som avses i TF 2 kap. 7 § andra stycket p.1, vill Tidningsutgivarna fästa uppmärksamhet vid ett avgörande från Regeringsrätten som inte omnämns i promemorian. I rättsfallet (dnr 6251-1997) fann Regeringsrätten att en s k e-postloggfil var att anse som ett sådant diarium. Enligt Tidningsutgivarnas mening finns här icke oväsentliga likheter med det sätt som säkerhetskopiorna fortlöpande fylldes på med information och det kan därför finnas skäl att överväga om inte den aktuella bestämmelsen ändå är tillämplig.
En sådan - formell - tolkning skulle dock, som anförs i promemorian, sätta tryckfrihetsförordningens (TF:s) reglering - som åtskiljer allmänna och icke allmänna handlingar - ur spel, eftersom det på säkerhetskopiorna finns stora mängder upptagningar som i sig inte är allmänna handlingar, t ex privata brev, minnesanteckningar, utkast och koncept.
Tidningsutgivarna kan därför, om än inte utan tvekan, dela promemorians uppfattning att en ändamålstolkning måste göras och att säkerhetskopior i sig inte skall anses som upprättade i TF:s mening och därmed utgöra allmänna handlingar.
Tidningsutgivarna vill dock framhålla att detta måste föranleda en översyn av regelverket för att förebygga att liknande situationer uppstår på nytt. Regelverket om allmänna handlingar bör som huvudregel tolkas formellt för att ge så stor öppenhet som möjligt och inte göras beroende av myndigheters tolkningar av ändamålet med det.
3. Absolut sekretess för uppgifterna på säkerhetskopiorna?
I promemorian föreslås alltså att en regel om absolut sekretess skall gälla i 70 år för de uppgifter i sig som finns på säkerhetskopiorna. Som motiv för förslaget anges dels att det är osäkert om nuvarande sekretesslagstiftning är tillräcklig, dels att det annars skulle finnas risk för att någon med hjälp av dessa uppgifter skulle kunna utföra en kartläggning av regeringens och Regeringskansliets funktionssätt, på ett sätt som skulle kunna innebära säkerhetsrisker.
Tidningsutgivarna avstyrker förslaget. De aktuella säkerhetskopiorna består enligt promemorian av 119 band motsvarande 6500 DVD-skivor eller 12 miljarder (!) A4-sidor.
Föreställningen om att "någon" - låt säga en utländsk spionorganisation eller någon terroristorganisation - skulle göra sig besväret att med handlingsoffentligheten som hjälpmedel söka igenom denna enorma informationsmängd för att kartlägga Regeringskansliets funktionssätt, framstår som naiv.
Debatten om hanteringen av flodvågskatastrofen i Regeringskansliet har varit föremål för mycket diskussion. Katastrofkommissionen och Konstitutionsutskottet har förtjänstfullt bidragit till att belysa saken, men det kan också konstateras att frågan alltjämt - ogrundat eller ej - omgärdas av misstänkliggöranden och konspirationsteorier.
Just därför bör så stor öppenhet som möjligt eftersträvas.
Tidningsutgivarna inser att det kan finnas behov av en sekretessregel för vissa av de uppgifter som kan finnas på säkerhetskopiorna, i den utsträckning det befintliga regelverket nu inte kan anses tillfyllest. Detta ger dock inte skäl till att helt utestänga all insyn i övrigt genom en regel om absolut sekretess.
Tidningsutgivarna förordar därför att en regel om sekretess för uppgifter i säkerhetskopiorna utformas med ett rakt skaderekvisit och offentlighet som huvudregel, så att sådana uppgifter endast kan vägras utlämnade om det finns risk för att skada skulle uppstå.
Stockholm den 6 september 2007
Tidningsutgivarna
Pär Fagerström Ordförande
Per Hultengård Direktör
|