|
Betänkandet (SOU 2006:96) "Ett nytt grundlagsskydd för tryck- och yttrandefriheten"
Svenska Tidningsutgivareföreningen (Tidningsutgivarna) har getts tillfälle att yttra sig över rubricerat betänkande och får anföra följande.
1. Uppdraget - och dess utförande
I direktiven till tryck- och yttrandefrihetsberedningen (TYB) har angetts att TYB skall överväga om det mot bakgrund av den tekniska och mediala utvecklingen är möjligt att i längden behålla en teknikberoende reglering av yttrandefriheten i medierna och om det på sikt också finns skäl att slå samman tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) till en grundlag.
TYB har uppfattat detta som att man skall överväga om TF och YGL skall avskaffas och ersättas av någon annan regleringsmodell, alternativt behållas, men som en sammanhållen grundlag.
Tidningsutgivarna anser i och för sig att tanken om att avskaffa TF och YGL har varit en väl långtgående tolkning av uppdraget, men har inget att invända mot att kartläggningen gjorts. Tvärtom, så illustrerar de alternativa modeller som TYB skissat mycket väl vilka konsekvenser det skulle få för tryck- och yttrandefriheten om det robusta, noggrant avvägda och under lång tid etablerade massmediegrundlags-skyddet ersattes med en mera allmän reglering.
2. Om teknik(o)beroende
TF och YGL är teknikberoende, d v s för att de skall vara tillämpliga krävs att en viss teknik används för att framföra det man vill uttrycka till allmänheten. Det har gjorts gällande - och detta ligger också bakom direktiven till TYB - att med utvecklingen av ny teknik och nya former för kommunikation, så skulle det finnas risk för att detta skulle kunna leda till att dessa tekniker, och därmed det som yttras genom dem, skulle falla utanför grundlagsregleringen. Om så var fallet skulle det tala för en teknikoberoende, men då också nödvändigtvis mera allmän, tryck- och yttrandefrihetsreglering.
Dessbättre är nu detta inte korrekt. Tvärtom har TYB:s genomgång visat att TF och YGL mycket väl klarar av att omfatta nya tekniker, så att de ges grundlagsskydd. Endast några få fall - bl a digital bio - har kunnat påvisas, där det åtminstone får anses tveksamt om grundlagsskyddet gäller. Där föreslår dock TYB en smärre korrigering som gör att grundlagsskyddet utsträcks. Tidningsutgivarna vill också framhålla att i andra fall där tveksamhet har funnits, har grundlagsskyddet säkerställts genom rättspraxis. Så var exempelvis fallet med externa pressklippsdatabaser med material från flera källor, där Högsta domstolen (HD) i ett beslut (mål nr 5070-05) nyligen fastslog att den s k databasregeln enligt YGL skall anses tillämplig.
I den utsträckning yttranden har ansetts falla utanför grundlagsskyddet torde det inte bero på att det saknats möjlighet till skydd utan därför att de framförts på ett sätt som inte omfattats av utgivarens ensamansvar, t ex genom att man låtit användare direkt påverka innehållet i en databas eller därför att man helt enkelt valt att ställa sig utanför det system som finns med möjlighet till att skaffa ett s k frivilligt utgivningsbevis för databaser.
Tidningsutgivarna finner därför att det inte annat än undantagsvis finns grund för misstanken om att TF och YGL skulle ge ett otillräckligt skydd för att erbjuda även nya tekniker skydd. Som skäl för att avskaffa de båda grundlagarna är detta helt otillräckligt.
Det gäller inte minst som teknikberoendet också har starka fördelar. Frågan om grundlagens tillämplighet eller ej behöver då ej bedömas utifrån det skyddsvärda i det innehåll som förmedlas. Invändningar av typen "Men det där har väl ändå inget med yttrandefrihet att göra
" kan undvikas och frågan kan objektivt avgöras utifrån den valda tekniken för yttrandets framförande. Det säger sig självt att en alternativ ordning skulle leda till osäkerhet och öppna för godtycke. I orostider skulle det kunna få allvarliga effekter.
Till detta kommer att de sedan länge etablerade tryck- och yttrandefrihetsrättsliga principerna på väsentliga punkter inte skulle kunna upprätthållas. Det gäller ensamansvaret - och därmed också det till ensamansvaret kopplade meddelarskyddet - som för att praktiskt kunna utövas kräver mediebundenhet och möjlighet till kontroll för den som är bärare av ensamansvaret. Också den särskilda brottskatalogen och den särskilda rättegångsordning som gäller enligt TF och YGL skulle drabbas av allvarliga komplikationer - inte minst i bevishänseende - om de yttranden som skall prövas inte är medieanknutna.
Sammanfattningsvis förordar Tidningsutgivarna därför en bibehållen teknikberoende ordning för att avgöra massmediegrundlagarnas tillämplighet.
3. Om EU-medlemskapet och TF och YGL
I betänkandet diskuteras eventuella problem med att upprätthålla TF och YGL med hänsyn till EU-samarbetet. TYB finner på det stora hela att några sådana problem hittills inte gjort sig gällande, men att med en utveckling mot ett ökat samarbete i rättsliga frågor kan antalet situationer där konflikter kan uppstå komma att öka. Det görs också gällande att det skulle finnas risk för att uppfattningen om Sverige som samarbetspartner inom EU skulle påverkas negativt, och att våra möjligheter till inflytande skulle minska, om frågor om undantag från EU-regler för TF och YGL uppkommer ofta.
Det sistnämnda motsägs dock (s 220) av TYB:s hänvisning till Hans G Nilsson, avdelningschef vid EU:s ministerråd. Han har till TYB anfört att alla medlemsländer känner till att den svenska lagstiftningen är unik och att Sverige behöver ha särskilda lösningar i förhandlingarna när det gäller TF och YGL, men att de andra medlemsländerna i förhandlingssituationer också är medvetna om att det en annan gång kan vara de själva som har problem.
Tidningsutgivarna är väl medvetna om att komplexa norm- och intressekonflikter ibland uppstår - det finns många exempel på detta - genom EU-samarbetet. Enligt Tidningsutgivarnas mening är det dock angeläget att Sverige fortsatt har en hög svansföring i TF och YGL-frågor. Detta har varit en framgångsrik hållning i de mer än 12 år som medlemskapet varat. Och trots de farhågor som fanns inför gemenskapsinträdet kan konstateras att man från svensk sida ännu inte någon gång i något avseende av betydelse behövt ge avkall på TF och YGL:s principer till följd av gemenskapsrätten.
Tidningsutgivarna delar därför TYB:s slutsats att det med hänsyn till EU-samarbetet inte nu finns anledning att genomgripande förändra grundlagsskyddet för yttrandefriheten, men vill - till skillnad från TYB - också framhålla att det inte heller finns anledning att "nu" spekulera i att framtida nederlag skulle framkalla sådana behov.
4. Om de av TYB skissade alternativen "minimi-" och "mellanalternativen"
Av det ovan sagda följer att Tidningsutgivarna förordar en fortsatt teknikberoende tryck- och yttrandefrihetsreglering.
Till detta kommer styrkan i TF och YGL:s mycket detaljerade skydd. I princip innebär det att från det att en tanke väcks hos någon om att uttrycka ett yttrande i grundlagsskyddad form, så är denne skyddad från varje ingripande från det allmänna fram till det att yttrandet offentliggjorts. Detta är en oerhörd styrka som vid normkonflikter skyddar hela skapande, framställnings- och distributionsleden från begränsningar som annars skulle kunna följa av annan lag.
Mot den bakgrunden avstyrker Tidningsutgivarna bestämt både "Minimialternativet" - där TF och YGL upphävs och yttrandefriheten skyddas enbart genom artikel 10 i Europakonventionen, regeringsformens (RF:s) allmänna regler om yttrandefriheten och en ny, särskild bestämmelse i RF - och "Mellanalternativet" - där TF och YGL upphävs och det utöver skyddet i "Minimialternativet" införs ett särskilt yttrandefrihetskapitel i RF.
5. Om TYB:s "Maximialternativ" - och det "fjärde alternativet
I TYB:s minst långtgående alternativ, "Maximialternativet", läggs TF och YGL samman till en ny yttrandefrihetsgrundlag med vissa mindre materiella förändringar.
Diskussionen om en gemensam grundlag på massmedieområdet är förvisso inte ny. 1983 års yttrandefrihetsutredning (SOU 1983:70) skissade på ett sådant alternativ som under en tid också övervägdes, men där man till sist ändå stannade för att bibehålla TF och införa en särskild yttrandefrihetsgrundlag.
Som TYB konstaterar är det inte särskilt komplicerat att göra en sådan sammanslagning eftersom YGL har TF som förebild. Frågan måste ändå ställas om det finns några tungt vägande skäl för en sådan sammanslagning. Enligt Tidningsutgivarnas mening måste sådana skäl kunna visas för att en så drastisk åtgärd som att upphäva TF skall vidtas.
Som TYB konstaterar (s 256) är det "tveksamt om den nuvarande uppdelningen av skyddet för yttrandefriheten egentligen innebär något problem i sig och om en sammanslagning av TF och YGL utgör någon förbättring, ens i pedagogiskt avseende". Vid denna tveksamhet skall man låta bli att ändra i det som är en väl fungerande ordning. Tidningsutgivarna avstyrker därför även "Maximialternativet".
Tidningsutgivarna förordar i stället helhjärtat ett "fjärde" alternativ, d v s att TF och YGL bibehålles.
6. Övriga förslag
Tidningsutgivarna finner dock skäl att kommentera de mindre materiella ändringar som finns i "Maximialternativet".
Tidningsutgivarna delar här TYB:s bedömning och tillstyrker förslaget om att digital bio och annan offentlig uppspelning ur en databas förs in under grundlagsskyddet i YGL. Tidningsutgivarna tillstyrker likaså att det klargörs att även en redaktion för skrift som framställs genom stencilering eller annat motsvarande förfarande har grundlagsskydd enligt den s k databasregelns första stycke samt att oklarheterna i den s k webbsändningsregeln och dess gränsdragning mot databasregeln undanröjs.
Däremot kan Tidningsutgivarna inte tillstyrka att det införs en s k stencilregel för tekniska upptagningar. Det kan, som TYB anför, förvisso hävdas att det inte skulle innebära så stora förändringar. Samtidigt innebär det dock en reell försämring att ställa krav på ursprungsuppgifter jämfört med det direktverkande grundlagsskydd som i dag gäller för sådana upptagningar. Tidningsutgivarna avstyrker därför förslaget.
Stockholm den 28 augusti 2007
Tidningsutgivarna
Pär Fagerström Ordförande
Barbro Fischerström Verkställande Direktör
|