FI 2007/4743 "Sänkt reklamskatt för vissa periodiska publikationer"

Yttrandet finns i PDF-format längst ner på sidan under Dokument.

Svenska Tidningsutgivareföreningen (Tidningsutgivarna) har getts tillfälle att yttra sig över rubricerad promemoria och vill anföra följande.

1. Sammanfattning

Tidningsutgivarna tillstyrker förslaget om att sänka reklamskatten till tre procent och att höja grundavdraget till 50 miljoner kronor för vissa periodiska publikationer.

Den konkurrenssnedvridning som nu förstärks i förhållande till dem - huvudsakligen dagstidningar - som därefter alltjämt kommer att betala reklamskatt är emellertid oacceptabel. Tidningsutgivarna utgår därför från att den slutliga avvecklingen av reklamskatten genomförs senast fr o m 1 januari 2008 och att detta ges till känna i samband med propositionen med de nu föreslagna ändringarna.

Tidningsutgivarna lämnar därutöver vissa synpunkter av lagteknisk karaktär.

2. Allmänna synpunkter

I promemorian föreslås att reklamskatten för samtliga periodiska publikationer, även gratisutdelade, som har karaktär av nyhetstidning, populärpress eller fackpress retroaktivt fr o m 1 januari 2007 skall sänkas till tre procent, samt att grundavdraget för dessa publikationer höjs till 50 miljoner kronor.

Tidningsutgivarna tillstyrker förslaget som ett led i en total avveckling av reklamskatten.

I promemorian beskrivs dock förslaget som att samtliga periodiska publikationer nu får "samma lägre reklamskatt" och "samma högre grundavdrag". Det är en sanning med modifikation.

I praktiken innebär förslaget att de flesta periodiska publikationer som har karaktär av populärpress eller fackpress reklamskattebefrias eftersom deras annonsintäkter ryms inom grundavdraget. Däremot får ett icke ringa antal större tidningar som har hög utgivningsfrekvensfortsätta att betala reklamskatt på den del av annonsintäkterna som överstiger 50 miljoner kronor. Detta gäller även om den relativa andelen av deras annonsintäkter inte överstiger andras. Det är mot den bakgrunden vilseledande att uttrycka sig i termer av att "samma" reklamskatt införs för dessa kategorier.

3) 10 år av löften

Det är nu tio år sedan statens reklamskatteutredare i betänkandet "Avskaffa reklamskatten! (SOU 1997:53) föreslog att reklamskatten skulle tas bort. Alla remissinstanser utom en - den dåvarande regeringens s k "Mångfaldsråd" - tillstyrkte förslaget.

Ändå finns skatten kvar. Förvisso har några steg tagits på vägen mot ett avskaffande. Det började 1999 med - av alla medieslag - direktreklamen. Nästa steg togs år 2006 med en smärre sänkning av reklamskattesatserna och en höjning av grundavdragen. Och ända sedan år 2002 har regering och riksdag år efter år med i stort sett identiska skrivningar upprepat att reklamskatten skall avskaffas och att det är något man prioriterar, fast - med hänvisning till de "budgetpolitiska målen" - det vid just dessa tillfällen inte gått att genomföra.

"- Allmänt sett framstår det närmast som ett mysterium att skatten snart kan fira 25-årsjubileum!", konstaterade reklamskatteutredarna år 1997 (s 54). Föga kunde de då ana att även 35-årsjubiléet skulle komma att passeras.

Och sett i perspektivet av reklamskattens statsfinansiella betydelse framstår hänvisningarna till de budgetpolitiska målen som närmast obegripliga - i synnerhet som reklamskattens avskaffande är något man "prioriterar". Som framgår av omslaget till detta yttrande går det nästan inte att i stapeldiagrammets form visuellt återge reklamskattens andel av statens intäkter. Och i siffror talar vi under den senaste tioårsperioden om som högst 0,17 % av intäkterna och numera om en nivå som utgör 0,07 % av intäkterna (se bilaga).

4. Konkurrenssnedvridande och rättsosäker reklamskatt

Så länge tryckta medier i stort sett var de enda medier som tilläts bära reklam kunde man åtminstone säga att reklamskatten var konkurrensneutral. I dag är reklamförbuden borta. Radio, TV och Internet belastas inte av någon reklamskatt och därmed är konkurrenssnedvridningen ett faktum. Med avskaffandet av reklamskatt för direktreklamen förstärktes konkurrenssnedvridningen ytterligare och som ovan nämnts innebär den nu aktuella promemorians förslag att reklamskatten i praktiken avskaffas för tidningar och tidskrifter utom ett antal dagstidningar.

Detta medför alltså ytterligare en förstärkning av konkurrenssnedvridningen mellan medieslagen. Med det år 2006 införda grundavdraget på 50 miljoner kronor gäller det därtill även inom medieslaget dagstidningar, där det i praktiken kan gå till så att en tidning på en ort måste betala reklamskatt medan konkurrenten är reklamskattebefriad.
En sådan ordning är naturligtvis helt oacceptabel.

Reklamskatten är också oacceptabel av rättssäkerhetsskäl. Den är oförutsebar och närmast omöjlig att tillämpa eftersom den i vissa avseenden ger stort utrymme för subjektiva bedömningar.

Reklamskatteutredningen konstaterade (s 55 ff) krasst att "Komplexitetsgraden gör beskattningen mycket svårtillämpad och utrymmet för bedömningstvister mycket stort.".

5. Klara besked måste ges om slutlig avveckling!

Av det ovan sagda följer alltså att Tidningsutgivarna tillstyrker promemorians förslag, men att dessa omgående måste följas av en total avveckling av reklamskatten, så att inte snedvridningen av konkurrensen fortsätter att bestå eller rent av förstärks.

Tidningsutgivarna förutsätter därför att reklamskatten för dagstidningar helt avskaffas fr o m 1 januari 2008 och att ett tillkännagivande härom ges i propositionen med de nu föreslagna ändringarna.

6. Synpunkter rörande uformningen av promemorians förslag

I promemorian föreslås att den särskilda definitionen av "allmän nyhetstidning" avskaffas och att begreppet "dagspress" ersätts med ordet "nyhetstidning". Begreppet "allmän nyhetstidning" torde, åtminstone delvis, ha haft sin förebild i motsvarande begrepp som ingår i definitionen av "dagstidning" i presstödsförordningen.

Tidningsutgivarna konstaterar att med det föreslagna begreppet "nyhetstidning" vidgas omfattningen till att också innefatta gratistidningar samt försvinner kravet på att tidningen skall utkomma minst en gång i veckan.

Någon särskild definition av begreppen "nyhetstidning", "populärpress" och "fackpress" ges dock inte i lagförslaget. I stället skall detta framgå - motsatsvis - av att det införs en definition av "annonsblad", vilka beskrivs som "trycksak utan redaktionellt innehåll eller med obetydligt redaktionellt innehåll och som innehåller annonser".

Enligt Tidningsutgivarnas mening är den angivna definitionen vag och ger ett alltför stort utrymme för subjektiva och skönsmässiga bedömningar. Promemorian ger heller inte några närmare besked utan hänvisar till avgöranden från Regeringsrätten i fråga om vad som skall anses utgöra "populärpress". Att märka här är att Regeringsrätten - i det i promemorian refererade uttalandet - ställt krav på att populärpress "till väsentlig del" skall innehålla redaktionellt material. Detta synes - motsatsvis - inte stå i paritet med den föreslagna lagtexten om "obetydligt redaktionellt innehåll" i fråga om annonsblad.

Tidningsutgivarna förordar därför en tydligare lagtext och framför allt tydligare motivuttalanden för att förebygga tvister och tolkningssvårigheter.

Pär Fagerström
Ordförande

Per Hultengård
Direktör