Betänkandet(SOU 2004:114)"Vissa tryck- och yttrandefrihetsrättsliga frågor"

Svenska Tidningsutgivareföreningen (Tidningsutgivarna) som har getts tillfälle att yttra sig över rubricerat betänkande får anföra följande.

1. Sammanfattning
# Tidningsutgivarna avstyrker förslaget om ökade möjligheter att lämna s k internationellt rättsligt bistånd inom det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området. Något påtagligt behov av detta har inte visats och då skall inte grundlagsskyddet försämras.

# Tidningsutgivarna kan acceptera att brottskatalogen i TF tills vidare behålls oförändrad, men framhåller behovet av en översyn av motsvarande brott i brottsbalken, så att en eventuell senare parallell utmönstring av vissa brott i brottsbalken och TF:s brottskatalog kan äga rum.

# Tidningsutgivarna tillstyrker förslaget om särskilda regler för ursprungsuppgifter för tekniska upptagningar som framställts utomlands. Förslaget är ett led i upprätthållandet av tryck- och yttrandefrihetsregleringen och i detta ligger även att kunna beivra yttrandefrihetsbrott.

# Tidningsutgivarna delar beredningens förslag om att inte införa regler om gemensam handläggning av tryck- och yttrandefrihetsbrott som har samband med varandra, men som handläggs vid olika domstolar.

# Tidningsutgivarna delar beredningens ståndpunkt att visning eller uppspelning av en teknisk upptagning för vilken preskription av yttrandefrihetsbrott har skett inte i sig kan utgöra ett nytt yttrandefrihetsbrott.

# Tidningsutgivarna förordar att frågan om Posten AB:s möjligheter att vägra distribuera valmaterial fortsatt diskuteras i Kommittén om en samlad översyn av regeringsformen (Dir. 2004:96).

2. Internationellt rättsligt bistånd inom det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området
I betänkandet föreslås att en ny regel om att lämnande av internationellt rättsligt bistånd, t ex förhör, bevisupptagning och beslag, skall införas i 14 kap. tryckfrihetsförordningen (TF), och att en hänvisning till denna regel skall införas i 11 kap. yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Den föreslagna regeln innebär att sådant bistånd skall kunna lämnas när TF eller YGL är tillämplig på det yttrande eller meddelande som orsakat begäran om rättsligt bistånd från annat land. En förutsättning skall dock vara att det gäller en gärning som är ett brott mot utländsk lag och som motsvarar ett tryck- eller yttrandefrihetsbrott eller ett meddelar- eller anskaffarbrott. Det ställs också krav på att Justitiekanslern alltid skall yttra sig innan bistånd lämnas samt att, ifråga om politiska brott, bistånd endast skall få lämnas efter medgivande av regeringen.

I betänkandet föreslås vidare att ett tillägg skall göras till 13 kap. 6 § andra stycket TF och 10 kap. 2 § YGL med innebörd att en förutsättning för att meddelande och anskffande till medier som inte ges ut i Sverige skall skyddas är att meddelandet eller anskaffandet ägde rum i Sverige.

Tidningsutgivarna konstaterar att de föreslagna reglerna förvisso kan anses bidra till att klargöra rättsläget och att de är snävt avgränsade för att minimera skaderisken, men att de reellt ändå innebär en försvagning av tryck- och yttrandefrihetsskyddet i och med att möjligheterna att lämna internationellt rättsligt bistånd ökar.

Enligt Tidningsutgivarnas mening krävs mycket starka skäl för att vidta en sådan förändring. Några sådana skäl synes dock inte föreligga. Även i betänkandet ifrågasätts om problemet egentligen är särskilt stort. Endast sju fall med en begäran om internationellt rättsligt bistånd har de senaste åren avslagits med hänvisning till TF och YGL och även med en tillämpning av de nu föreslagna reglerna skulle resultatet - med något undantag - ha blivit detsamma.

Mot den bakgrunden avstyrker Tidningsutgivarna förslaget om ökat internationellt rättsligt bistånd.

3. Översyn av brottskatalogen
Beredningen har gjort en noggrann genomgång av de i dag gällande tryck- och yttrandefrihetsbrotten i TF för att se om några av dessa brott kan utmönstras ur brottskatalogen. Slutsatsen är dock att så inte bör ske.

Tidningsutgivarna anser detta beklagligt. Vid införandet av de fyra s k "hot-brotten" i brottskatalogen år 2003 var det en underförstådd förutsättning att den kommande översynen av brottskatalogen skulle utmynna i att några andra brott kunde avföras.

Tidningsutgivarna kan dock ha viss förståelse för att detta inte i dag ter sig möjligt. Det skulle te sig besynnerligt om t ex vissa gärningar av betydelse för rikets säkerhet - hur inaktuella de i dag än kan verka vara - var kriminaliserade i brottsbalken, men vore straffria om de framfördes i grundlagsskyddade medier.

Tidningsutgivarna vill dock framhålla det angelägna i att en översyn genomförs av om motsvarigheten till dessa brott helt eller delvis kan utmönstras ur, eller avgränsas i, brottsbalken. Om så sker kan en motsvarande förändring samtidigt göras i TF:s brottskatalog. Tidningsutgivarna förutsätter att regeringen tillser att en sådan översyn snarast kommer till stånd.

4. Ursprungsuppgifter för tekniska upptagningar som framställts utomlands
Beredningen upprepar det förslag som tidigare lämnats i massmediegrundlagsutredningens betänkande (SOU 2001:28) om att en särskild regel skall gälla för tekniska upptagningar som framställts utomlands och lämnats ut för spridning i Sverige. Bestämmelsen innebär att upptagningarna skall förses med uppgifter om vem som i Sverige lämnat ut dem för spridning och när exemplaren förts in i landet.

Tidningsutgivarna tillstyrker förslaget. Enligt beredningen skulle skälet till att regeringen tvekat med att genomföra MGU:s förslag vara att det skulle vara oklart hur förslaget förhöll sig till EG-fördragets förbud mot bl a kvantitativa importrestriktioner.

Förslaget är emellertid ett led i att säkerställa upprätthållandet av den grundlagsskyddade svenska tryck- och yttrandefrihetsregleringen och i detta ligger även att kunna beivra eventuella yttrandefrihetsbrott. Det bör därför, som beredningen anför, kunna ses som ett tillåtet undantagsfall. Tidningsutgivarna vill därtill understryka att man av regeringen i sådana situationer förväntar sig att man tar strid för, och hävdar, tryck- och yttrandefrihetens företräde.

5. Gemensam handläggning av tryck- och yttrandefrihetsmål
Beredningen har enligt sina direktiv haft att överväga en möjlighet för Högsta domstolen att på begäran av part förena mål som har samband med varandra, men som är anhängiga vid olika domstolar till gemensam handläggning vid en domstol.
Enligt en enkät som beredningen gjort är dock sådana mål ytterst få och den processekonomiska vinsten därför liten. Tidningsutgivarna vill, i likhet med beredningen, därtill understryka värdet i en lokal bedömning av tryck- och yttrandefrihetsmål och delar därför uppfattningen att en sådan regel inte bör införas.

6. Fråga om offentlig visning/uppspelning av upptagning för vilken preskription inträtt
I betänkandet diskuteras om spridning eller visning av en teknisk upptagning för vilken preskription av yttrandefrihetsbrott redan har inträtt i sig skulle kunna utgöra ett nytt yttrandefrihetsbrott.

Tidningsutgivarna delar beredningen klargörande slutsats om att så inte är fallet. Visningen eller uppspelningen av en teknisk upptagning är ett spridningssätt och inte en förnyad "publicering". Tidningsutgivarna vill bestämt avråda från att tillämpa vad som i praktiken annars närmast vore att jämställa med upphovsrättsliga "förfogande"-synsätt på bedömningen.

7. Förbudet mot transportvägran
Vid valet år 2002 vägrade det statsägda Posten AB att distribuera visst oadresserat valmaterial till hushållen. Beredningen konstaterar nu att TF:s förbud mot transportvägran endast gäller i den mån det föreligger en offentligrättslig skyldighet att befordra skrifter eller tekniska upptagningar och att denna skyldighet endast avser adresserade försändelser.

Tidningsutgivarna kan dela beredningens bedömning av gällande rätt, men finner det samtidigt djupt otillfredsställande att ett helägt statligt bolag med en dominerande ställning på marknaden kan hindra ett politiskt parti att distribuera sitt valmaterial. Som beredningen konstaterar är möjligheterna att få sådana försändelser distribuerade av betydelse för den demokratiska processen.

Enligt Tidningsutgivarnas mening har beredningen tagit alltför lätt på denna fråga och istället försökt bredda den till en fråga om enskildas möjligheter att distribuera - eller inte distribuera - innehåll. Tidningsutgivarna anser dock - från principiella utgångspunkter - att det är en avgörande skillnad mellan å ena sidan enskilda och privata rättssubjekts agerande, och å den andra sidan ett statsägt postbolag som bedrivs i privaträttslig form. Detta synsätt har också kommit till uttryck i annan lagstiftning, t ex om allmänna handlingars offentlighet i av det allmänna ägda bolag som bedrivs i privaträttsliga former.

Tidningsutgivarna förordar att frågan om Posten AB:s möjligheter att vägra distribuera i vart fall valmaterial hänskjuts till den pågående Kommittén om en samlad översyn av regeringsformen (Dir 2004:96) som bl a har att överväga frågor om vallagen och valsystemet.

Stockholm den 13 april 2005

Tidningsutgivarna

Bengt Braun
Ordförande

Barbro Fischerström
Verkställande Direktör