Betänkandet (SOU 2003:59) "Toppdomän för Sverige"

Svenska Tidningsutgivareföreningen (Tidningsutgivarna) som har beretts tillfälle att yttra sig över rubricerat betänkande får härmed anföra följande.

1. Förslag till ny lag om nationell toppdomän för Sverige

I betänkandet föreslås att en ny lag, lagen om nationell toppdomän för Sverige, införs. Syftet anges vara att införa en lagstiftning som medger staten att tillvarata de samhälleliga intressen som ryms inom ramen för administrationen av toppdomänen se.

Utredningen uttalar att toppdomänen får anses vara en så kritisk punkt att detta motiverar ett ökat statligt inflytande för att säkra stabila och robusta kommunikationer med adresser registrerade under toppdomänen. Vidare uttalas bl a att den nuvarande rättsliga regleringen inte är tillräcklig för att tillgodose statens behov över och insyn i toppdomänen.

I utredningen uttalas samtidigt att den för administrationen av toppdomänen se ansvariga privaträttsliga II-stiftelsen (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) fullgör sina arbetsuppgifter väl, men att systemet brister i insyn.

Tidningsutgivarnas uppfattning är att nuvarande system, där II-stiftelsen administrerar den nationella toppdomänen se, fungerar bra. Därför kan man ifrågasätta behovet av den föreslagna lagen.

2. Toppdomänen se en kritisk resurs?

Utredningens bedömning är att den nationella toppdomänen se har utvecklats till en allmän angelägenhet varför konsekvenserna för det svenska samhället skulle bli allvarliga och omfattande om toppdomänen se inte fungerar effektivt. Dess ståndpunkt är att toppdomänen härigenom är en kritisk resurs för Internetanvändningen i Sverige.

Tidningsutgivarna delar utredningens uppfattning att ett väl fungerande Internet utgör en allmän angelägenhet och att det är av synnerlig vikt att effektiviteten och säkerheten för toppdomänen se säkerställs. Enligt Tidningsutgivarnas mening kan dock ifrågasättas om toppdomänen se i sig utgör en kritisk resurs. Toppdomänen se är beroende av funktioner som ligger utanför den kontroll som ryms inom dess administration. Vidare talar det faktum att det finns ett stort antal toppdomäner att tillgå för att den nationella toppdomänen se i sig inte är en kritisk resurs.

3. Målsättningen för toppdomänen se

I betänkandet föreslås en ändamålsbestämmelse av vilken framgår att administrationen av toppdomänen se skall bedrivas i allmänhetens intresse, på ett robust, säkert och effektivt sätt. Det uttalas att "genom att skapa möjlighet för staten att kontrollera och vid behov ingripa för att tillse att de uppställda kriterierna uppfylls, främjas det högre och övergripande syftet att öka och förbättra informationssamhällets serviceutbud över Internet".

Enligt Tidningsutgivarnas mening är det av stor vikt att administrationen av den nationella toppdomänen se möjliggör och säkerställer användningen och utvecklingen av Internet som ett kommunikations- och informationsmedium. Internetanvändningens stora betydelse i det svenska samhället skall i det sammanhanget särskilt understrykas. Att statens kontroll skulle behövas har dock inte övertygande visats.

4.Namntilldelningen

I den föreslagna lagen finns en bestämmelse som anger de övergripande krav som avser namntilldelningen. Bl a anges att namntilldelningen i stort kommer att vara självreglerande på samma sätt som hittills varit fallet.

Det nuvarande regelsystemet kring namntilldelning är relativt öppet. Möjligheterna att registrera namn under toppdomänen har blivit större sedan det tidigare förprövningssystemet ersattes av ett regelsystem utan förprövning. Reglerna har blivit enklare att tillämpa. I sammanhanget kan noteras att den tidigare huvudregeln där ett domännamn skulle innehålla minst tre tecken, har ändrats till att avse lägst två tecken, något som är betydelsefullt för bl a vissa tidningsföretag.

Tidningsutgivarna delar utredningens uppfattning att regelverket för namntilldelning bör främja att så många som möjligt skall kunna registrera domännamn under toppdomänen se. Det är därför angeläget att ansöknings- och årsavgift för ett domännamn är skälig.

Enligt Tidningsutgivarnas mening är det dock anmärkningsvärt att utredningen inte nämner någonting om känneteckensrättsliga konflikter om identiska domännamn mellan olika innehavare av samma kännetecken. Vidare finns skäl att efterlysa en diskussion kring skyddet för domännamnsregistreringen samt det varumärkesrättsliga skyddet.

6. Tillsynsmyndigheten

I utredningen föreslås att en tillsynsmyndighet skall säkerställa och kontrollera att lagens ändamål tillgodoses. Bl a skall tillsynsmyndigheten kunna kräva in information och få tillträde till tillsynsobjektets lokaler m.m. PTS (Post- och telestyrelsen) föreslås bli tillsynsmyndighet.

Tidningsutgivarna har i och för sig inget att erinra mot att PTS blir tillsynsmyndighet. Redan idag har såväl PTS som vissa andra myndigheter rätt till insyn i olika delar av förvaltningen och administrationen av toppdomänen se.

Tidningsutgivarna anser dock att det kan ifrågasättas om inte de maktmedel tillsynsmyndigheten ges möjlighet att tillgripa inom ramen för tillsynen är väl långtgående.

Stockholm den 8 september 2003

Tidningsutgivarna
__________________________
Bengt Braun, Ordförande Hanna Lind, Jur.kand.