(Ds 2002:29) "Några frågor om sekretess"

Svenska Tidningsutgivareföreningen (Tidningsutgivarna) som beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad promemoria får härmed anföra följande.

1. Inledning - principiella synpunkter
En departementspromemoria benämnd "Några frågor om sekretess" brukar med några års mellanrum skickas ut från justitiedepartementet på remiss. Inte sällan är denna departementspromemoria resultatet av olika skrivelser som inkommit till departementet från framför allt myndigheter med önskemål om att sekretess skall införas, utvidgas eller skärpas på vissa områden där myndigheten är verksam.

Det genomsnittliga utfallet av dessa skrivelser brukar vara att det i flertalet fall i departementspromemorian också föreslås att sekretess skall införas, utvidgas eller skärpas medan det i något eller några fall förordas att ingen ändring skall göras. Någon gång förekommer också att det förordas att en sekretessregel skall tas bort eller mildras.

Förevarande promemorias fem förslag utgör inget undantag. I två fall föreslås att sekretess utvidgas eller införs, i ett fall föreslås att handlingsoffentlighet inte skall gälla hos vissa organ som utför förvaltningsuppgifter, i ett fall förordas att ingen ändring skall göras och i ett fall förordas faktiskt att sekretessen skall mildras (låt vara att detta endast innebär en återgång till vad som gällde för några år sedan).

Enligt Tidningsutgivarnas mening finns anledning att känna oro för det ovan beskrivna mönstret. Sett till varje enskilt förslag kan det framstå som behjärtansvärt och motiverat. Vårt samhälle blir alltmer komplext och det är i och för sig inte förvånande att nya situationer uppstår där frågan om sekretess måste övervägas. Sett i ett helhetsperspektiv framträder emellertid bilden av en alltmer tillbakaträngd offentlighet till förmån för sekretessen.

Tidningsutgivarna vill därför understryka vikten av att lagstiftaren har detta helhetsperspektiv också när enskilda frågor om sekretess övervägs.

2. Sekretess i myndigheternas skadereglerande verksamhet
I promemorian föreslås - efter förslag från Kammarkollegiet och Rikspolisstyrelsen - att sekretesslagen skall ändras så att sekretess generellt skall gälla för integritetskänsliga uppgifter i myndigheters skadereglerande verksamhet för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Den föreslagna regeln är försedd med ett rakt skaderekvisit och dessutom avgränsad på så sätt att den enskilde eller honom närstående skall antas lida "avsevärd" skada eller "betydande" men om uppgiften röjs.

Som framhålles i promemorian gäller redan i dag sekretess i domstol för mål och ärenden om skadestånd, liksom hos Justitiekanslern och Brottsoffermyndigheten. Hos de två sistnämnda myndigheterna - till skillnad från domstolarna - är sekretessen avgränsad på samma sätt som i promemorieförslaget, d v s det krävs att "avsevärd" skada eller "betydande" men kan antas uppstå.

Myndigheternas skadereglerande verksamhet utgör myndighetsutövning mot enskild. Offentlighets- och insynsintresset är därför mycket stort. Det torde undantagsvis förvisso kunna förekomma integritetskänsliga uppgifter i den skadereglerande verksamheten hos andra myndigheter än de som nämns i föregående stycke. Enligt Tidningsutgivarnas mening torde dock inte detta vara av en sådan omfattning att det genom en reglering som generellt tar sikte på myndigheternas skadereglerande verksamhet kan väga över insynsintresset. Detta gäller också med beaktande av den avgränsning som gjorts till "avsevärd" skada och "betydande" men. Tidningsutgivarna avstyrker därför förslaget.

Skulle promemorieförslaget ändå övervägas vidare vill Tidningsutgivarna förorda att sekretessen i domstol, som en konsekvensändring, förses med samma begränsning till "avsevärd" skada och "betydande" men, som i dag gäller hos Justitiekanslern och Brottsoffermyndigheten, liksom enligt promemorieförslaget.

3. Sekretess för uppgifter i förundersökningar m m
I promemorian föreslås att sekretessen för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden hos domstolar i deras rättsskipande verksamhet enligt 9 kap. 17 § första stycket 1 och 2 skall gälla med ett rakt skaderekvisit istället för ett omvänt. Förslaget innebär en återgång till den ordning med ett rakt skaderekvisit som gällde fram till 1999, då det omvända skadrekvisitet infördes under hänvisning till personuppgiftslagen.

I praktiken har detta inneburit en betydande begränsning av offentligheten eftersom uppgifter om en misstänkts personliga eller ekonomiska förhållanden, av förklarliga skäl, är vanligt förekommande i ett brottmål mot denne. Med en långtgående tolkning av uttrycket "personliga förhållanden" har detta - som noteras i promemorian - föranlett vissa domstolar att innan de ens skriver upp den misstänktes namn på en uppropslista göra en sekretessprövning av huruvida namnet kan röjas utan risk för skada eller men. Erfarenhetsmässigt har det omvända skaderekvisitet vid skadeprövningen i vissa fall också tillämpats på ett sådant sätt att det i stort sett aldrig ansetts att det stått klart att det inte finns risk för skada eller men vid ett uppgiftsutlämnande och att vad som framstått som tämligen harmlösa uppgifter därmed inte lämnats ut.

Tidningsutgivarna tillstyrker därför förslaget om en återgång till ett rakt skaderekvisit.

4. Sekretess hos domstol i mål om brott mot tystnadsplikt eller dataintrång
I promemorian förelås - efter framställan från Riksåklagaren - att sekretessen hos domstolar enligt 9 kap 16 § sekretesslagen för uppgift om enskilds ekonomiska eller personliga förhållanden skall omfatta samtliga mål och ärenden om brott mot tystnadsplikt och dataintrång. Som skäl för förslaget anges att man därigenom kan förebygga den olägenhet som består i att rättegången kan komma att ge ökad offentlighet åt just sådana förhållanden som målsäganden velat dölja.

Att domstolsförhandlingar skall vara offentliga är en för ett rättssamhälle fundamental princip, för svenskt vidkommande fastlagd i regeringsformen. Det skall till mycket starka skäl för att begränsningar av denna offentlighet skall tillåtas. Några av dessa fall är i mål om de brott som i dag anges i 9 kap. 16 § sekretesslagen. Frågan är då om det finns skäl att tillföra också de två nu föreslagna brotten.

I fråga brott mot tystnadsplikt finner Tidningsutgivarna att det inte bara är fråga om en avvägning mellan sekretess- och offentlighetsintresset vid själva domstolsförhandlingen. Det kan heller inte uteslutas att det finns ett offentlighetsintresse i sig i de uppgifter som röjts. Så kan exempelvis vara fallet när någon muntligen lämnat sekretessbelagda uppgifter till medier med stöd av meddelarfriheten. I promemorian föreslås ej att meddelarfriheten i detta avseende skall begränsas. Enligt Tidningsutgivarnas mening kan sekretessintresset därmed inte anses vara så starkt att det heller skall väga över intresset av offentlighet vid domstolsförhandlingen. Tidningsutgivarna avstyrker sålunda förslaget.

Inte heller i fråga om dataintrång finner Tidningsutgivarna tillräckliga skäl föreligga för att motivera en utvidgning av sekretessen. Som konstateras i promemorian är brottet dataintrång subsidiärt till flera andra brott för vilka inga regler om sekretess finns. Undantagen från detta utgör brotten brytande av post- eller telehemlighet och intrång i förvar. Enligt Tidningsutgivarna kan det förhållandet att brottet dataintrång är subsidiärt också till dessa två brott - för vilka regler om sekretess alltså föreligger - inte i sig utgöra tillräckligt starka skäl för att genombryta offentlighetsintresset och införa sekretess också för brottet dataintrång.

5. Handlingsoffentlighet hos vissa organ med förvaltningsuppgifter
I bilagan till sekretesslagen finns angivna vissa organ som inte är myndigheter, men som utför förvaltningsuppgifter och för vilka handlingsoffentlighet i viss verksamhet ändå skall gälla.

I promemorian föreslås att Kungliga- Skogs- och Lantbruksakademien, regleringsföreningen Svensk fisk, ekonomisk förening och Stiftelsen Lantbrukets Skördeskadeskydd skall avföras ur bilagan, då de inte längre utövar sådan verksamhet som anges i bilagan.

Tidningsutgivarna har inget att erinra mot förslaget, men vill understryka att handlingsoffentlighet alltjämt skall gälla för handlingar som tidigare omfattats av regleringen.

I promemorian övervägs också om KRAV och Svenska Demeterförbundet - som är kontrollorgan rörande ekologisk produktion enligt två EG-förordningar - skall införas i bilagan. Det gäller inte minst mot bakgrund av att kontrollverksamheten utgör myndighetsutövning mot enskild.

Likafullt är promemorians slutsats att KRAV och Svenska Demeterförbundet inte skall föras in i bilagan. Motiveringen är att en av EG-förordningarna anger att ett privat kontrollorgan inte får röja uppgifter som det erhåller i sin egenskap av kontrollant för andra än den som är ansvarig för den kontrollerande verksamheten och för berörda myndigheter. Om kontrollorganet inte iakttar denna sekretess skall behörig myndighet återkalla sitt godkännande av organet.

Tidningsutgivarna finner denna motivering svag och undfallande. Det har från svensk sida, av regering och riksdag, i många fall - fall av väsentligt större principiell vikt än detta - gjorts klart att Sverige som EU-medlem självständigt kommer att hävda, tillämpa och vidareutveckla sin offentlighetslagstiftning. Så har också skett. Promemorians följsamt resignerade hållning framstår i tydlig kontrast till denna hållning.

Tidningsutgivarna förordar därför att de två organen införs i bilagan till sekretesslagen samt att det genom förarbetsuttalanden görs klart att berörd tillsynsmyndighet förväntas respektera detta.

6. Sekretess i myndigheters personaladministrativa verksamhet
Tidningsutgivarna delar promemorians bedömning att någon ändring av regeln om sekretess i myndigheters personaladministrativa verksamhet i 7 kap. 11 § tredje stycket sekretesslagen inte är påkallad.

Stockholm den 20 september 2002

Tidningsutgivarna

Bengt Braun, ordförande Per Hultengård, direktör

Dela med andra