Betänkandet ( SOU 2000:50 ) Från tombola till Internet - en översyn av lotterilagstiftningen
Svenska Tidningsutgivareföreningen (Tidningsutgivarna) som till Finansdepartementet, Bolags- och fastighetsenheten, beretts tillfälle att yttra sig över rubricerat betänkande får härmed anföra följande.
1. Allmänna synpunkter
Lotteriutredningen behandlar i sitt betänkande ett antal frågor rörande lotterilagstiftningen, b la lotterier och spel över Internet samt det så kritiserade lotteribegreppet.
Utredningen anser att det i dagsläget inte finns tillräckligt starka skäl som talar för en lagstiftning som förbjuder att utomlands utan tillstånd anordna lotterier över Internet som riktar sig mot Sverige. Tidningsutgivarna delar den uppfattningen.
2. Lotteribegreppet
Utredningen föreslår en ny definition av lotteri framför allt genom att slumpmomentet framhävs i enlighet med 1982 års lotterilag.
Tidningsutgivarna vill i detta sammanhang fästa uppmärksamhet vid följande. Som ett led i marknadsföringen och tidningsförsäljningen anordnar tidningar lotterier och tävlingar. Det är idag mycket svårt att dra en gräns mellan lotteri och tävling. Då en tävling avgörs av ett slumpmoment - t ex när rätt vinnare dras bland många svar - betraktas denna som ett lotteri. Här har ju slumpen påverkat utgången. För att anordnandet skall utgöra en tävling, krävs det dels att deltagarna presterar något, t ex genom att svara på kunskapsfrågor, dels att vinnaren utses enligt vissa, på förhand bestämda, kriterier. Så snart något moment av slump kommer in för att utse vinnaren förvandlas emellertid den tilltänkta tävlingen till ett otillåtet lotteri.
Gränsdragningen är hårfin och därför inte alldeles självklar i alla situationer. Som utredningen noterar (s 92) kan det dessutom vara fråga om ett lotteri även om vinstmöjligheterna inte till någon del beror på slumpen. Hänsyn skall kunna tas även till verksamhetens allmänna karaktär.
När tidningar och övriga medier skall anordna tävlingar finns dock , i situationer där många har alla rätt, ett behov av att kunna sortera fram vinnare. Detta leder till för tidnings- och medieföretagen omständliga procedurer med sloganskrivande och jurybedömningar. Tidningsutgivarna föreslår att kriterierna för en tävling mjukas upp så att slumpartade lottnings- och utsållningsmomentet möjliggörs i en större utsträckning än idag utan att tävlingen förlorar sin status som tävling.
3. Vinstbegränsningen i massmedielotteriregeln
Massmedieundantaget i 21 § lotterilagen ger b la tidningarna tillstånd att anordna lotterier om dessa uppfyller vissa krav. Undantaget från den annars så restriktiva lotterilagstiftningen har motiverats av möjligheten att underhålla läsarna. Värdet av högsta vinsten får dock uppgå till högst 1/60 basbelopp, vilket motsvarar drygt 600 kr. Enligt Tidningsutgivarnas mening är vinstbegränsningen det främsta skälet till att medieföretagen många gånger tvingas anordna tävlingar för att härigenom kunna locka sin läsekrets med någorlunda attraktiva vinster. Tidningarna vill åtminstone kunna erbjuda ett förstapris till ett högre värde än 1/60 basbelopp.
Man kan fråga sig vad som motiverar begränsningen till just 1/60 basbelopp. I 1939 års lotteriförordning var högsta vinstvärdet 100 kr, en på den tiden ansenlig summa. Vinstbegränsningen har därefter höjts endast tre gånger, senast 1994.
Tidningsutgivarna vill fästa uppmärksamhet vid det orimliga i denna situation. Vill tidningen erbjuda en högre vinst än vad som idag är tillåtet, måste den arrangera en renodlad tävling. Alla tävlingskriterier måste uppfyllas så att prestationstävlingen verkligen blir bedömd som en sådan och inte som ett otillåtet lotteri. Processen med att sålla bort tävlingsdeltagare för att få ett hanterbart antal finalister är en omständlig och tidskrävande procedur. Tidningsutgivarna anser därför att vinstbegränsningen för massmedielotterier i § 21 lotterilagen bör höjas till åtminstone det tredubbla värdet.
4. Teknisk utveckling och tillämplighet vid Internetspel
Tidnings- och medieföretagen har ett intresse av att också kunna erbjuda lotterier, spel och tävlingar via Internet. Naturligtvis är det även på detta område angeläget för tidningarna att roa och underhålla sina läsare. Enligt Tidningsutgivarnas mening bör massmedielotteriregeln därför vara tillämplig även på Internet-spel.
Utredningen föreslår, (11 a-c §§), att lotterier som i Sverige anordnas över Internet under vissa förutsättningar skall vara tillåtna. Det synes dock oklart huruvida sådana medieföretag som avses i massmedieundantagsregeln i 21 § omfattas. Tidningsutgivarna förordar, i stället för den föreslagna regleringen i 11 a-c §§, att en koppling görs till TF 1 kap 7 § 2 st och YGL 1 kap 9 § så att massmedieföretag som bedriver grundlagsskyddad verksamhet på annat sätt än genom tryckt skrift, radio eller TV ges möjlighet att erbjuda lotterier, spel och tävlingar via Internet.
5. Främjande av lotteri
Tidningsutgivarna vill avslutningsvis i frågan om förbudet att främja deltagande i ett utomlands anordnat lotteri erinra om vad föreningen anförde i sitt remissyttrande hösten 1998. En publicering i tryckt skrift eller medium som omfattas av YGL av exempelvis odds rörande i utlandet anordnat lotteri eller spel har ett sådant informationsvärde att det omfattas av det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga skyddet, varför lotterilagens främjandeförbud inte är tillämpligt.
Tidningsutgivarna
Stefan Strömquist
Ordförande
Hanna Lind
Jur kand
|
Jeanette Gustafsdotter
