Betänkandet (SOU 2001:3) "Offentlighetsprincipen och den nya tekniken"

Svenska Tidningsutgivareföreningen (Tidningsutgivarna) som beretts tillfälle att till Justitiedepartementet yttra sig över rubricerat betänkande får härmed anföra följande.
1. Inledning
Utredningen har haft i uppdrag att se över reglerna om handlingsoffentlighet i 2 kap. tryckfrihetsförordningen (TF) i syfte att vidga möjligheterna för offentlighetsprincipens tillämpning i IT-samhället.

Tidningsutgivarna finner detta uppdrag mycket angeläget. Det är av stor vikt att handlingsoffentligheten kan säkerställas också i en digital miljö. Mot den bakgrunden tillstyrker Tidningsutgivarna utredningens förslag med de kommentarer som lämnas i det följande.

2. Handlingsbegreppet
Tidningsutgivarna delar utredningens uppfattning att begreppet "handling" skall bibehållas som centralt begrepp i grundlagsreglerna. Handlingsbegreppet har en lång tradition, är väl inarbetat och har visat sig fungera förvånansvärt väl vid tillämpning i en digital miljö. Det är, som understryks i betänkandet, också ett objektiv begrepp såsom bärare av informationsinnehåll. Till detta kommer handlingsbegreppets koppling till sekretessen, där det är av fundamental betydelse att det som medborgaren har rätt att få tillgång till är just handlingen - det större - medan sekretessen endast kan avse uppgifter i den, d v s något mindre.

3. Potentiella handlingar
Tidningsutgivarna delar utredningens bedömning att handlingsoffentligheten bör ha samma räckvidd som den har i dag, så att myndigheterna skall vara skyldiga att göra sammanställningar av uppgifter ur upptagningar, s k potentiella handlingar. Tidningsutgivarna tillstyrker också förslaget om att uttryckligen ange detta i lagtexten.

Som tidigare föreslås gälla att rätten att ta del av potentiella handlingar förutsätter att dessa kan tas fram med "rutinbetonade åtgärder". Tidningsutgivarna vill framhålla att detta uttryck måste tolkas från tid till en annan så att den digitala utvecklingens möjligheter beaktas. Vad som i dag inte anses som en rutinbetonad åtgärd kan mycket väl komma att vara det om något eller några år.

Som tidigare föreslås också att gälla den begränsningen att en myndighet inte är skyldig att sammanställa potentiella handlingar om dessa innehåller personuppgifter och myndigheten enligt lag eller förordning saknar befogenhet att göra denna sammanställning. Enligt Tidningsutgivarnas mening utgör denna begränsning ett tilltagande hinder för att realisera tanken om att kunna ta del av potentiella handlingar. Det gäller särskilt mot bakgrund av den växande floran av s k registerlagar som inte sällan sätter snäva begränsningar för en myndighets behandling av personuppgifter. Tidningsutgivarna anser det därför angeläget att registerlagarnas inverkan på rätten att få ta del av potentiella handlingar ses över.

4. Begreppet "förvar" och biblioteksregeln
Tidningsutgivarna tillstyrker utredningens ståndpunkt att en upptagning skall anses förvarad hos en myndighet om den är tillgänglig för en myndighet med tekniskt hjälpmedel som myndigheten själv utnyttjar för överföring i sådan form att den kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas. I linje med principen om att vad myndigheten har tillgång till skall också medborgarna ha tillgång till, så är det naturligt att medborgarna skall ha insyn i de databaser hos andra myndigheter som myndigheten har insyn i.

Tidningsutgivarna delar också den tolkning av den s k biblioteksregeln i TF 2 kap. 11 § som kommer till uttryck i betänkandet, varigenom de problem som Datalagskommittén (SOU 1997:39) pekade på i sitt betänkande i fråga om begreppet "format" inte uppstår. Handlingar som har karaktär av referensmaterial (bibliotek) hos en myndighet blir därigenom inte allmänna.

5. Elektroniskt urlämnande av handlingar
Utredningen föreslår att rätten att få en avskrift eller kopia av en allmän handling skall utvidgas så att handlingar kan lämnas ut även i elektronisk form.

Tidningsutgivarna tillstyrker förslaget. En rätt till elektroniskt utlämnande borde ha varit en självklarhet för länge sedan.

I likhet med vad som i det föregående anförts rörande begränsningen av rätten att få ta del av potentiella handlingar gör sig dock samma invändningar gällande även här. Rätten till elektroniskt utlämnande föreslås nämligen inte gälla om det i lag eller förordning finns bestämmelser som förbjuder ett sådant utlämnande. Detta riskerar att allvarligt underminera värdet av förslaget. Och åter igen är det de s k registerlagarna och hänvisningen till personuppgiftslagen i sekretesslagens 7 kap. 16 § som aktualiseras. Det är, principiellt, naturligtvis också en svaghet att en grundlagsfäst rättighet skall kunna urholkas genom en regeringsförordning.

Tidningsutgivarna vill därför noga understryka vikten av att den översyn av registerförfattningarna som aviseras i betänkandet - men även av bestämmelsen i 7 kap. 16 sekretesslagen - snarast kommer till stånd.

6. Arkivreglernas betydelse
Arkivreglernas betydelse för att möjliggöra rätten att ta del av allmänna handlingar kan inte nog betonas. Det gäller i synnerhet i IT-sammanhang, där fasta och bestämda rutiner måste finnas. Tidningsutgivarna tillstyrker därför förslaget om att i en särskild bestämmelse i TF 2 kap 18 § erinra om arkivreglerna.

7. Offentlighet och upphovsrätt
Utredningen har, utöver ovan berörda frågor, också haft att överväga om det finns behov av att öka möjligheten att inte tillhandahålla handlingar som innehåller upphovsrättsligt skyddade verk.

Bakgrunden är fallet med den s k Scientologibibeln, som lämnades in till ett antal myndigheter och därmed blev en allmän handling, trots att den i upphovsrättslig mening - om än med en tveksam tolkning med tanke på att Scientologibibeln spritts i tusentals exemplar - inte ansågs offentliggjord.

Efter det att kommitténs direktiv skrevs har riksdagen under våren 1999 redan infört en bestämmelse i 8 kap. 27 § sekretesslagen som i praktiken innebär att sekretess föreligger för i upphovsrättslig mening icke offentliggjorda verk som lämnas in till en myndighet mot upphovsmannen vilja.

Förutsättningarna för utredningens uppdrag synes därför ha ändrats, så att det inte längre varit fråga om någon förutsättningslös prövning utan endast huruvida lagstiftningen ytterligare skall skärpas.

Som Tidningsutgivarna gett uttryck för i remissyttrande över den nyss nämnda sekretessbestämmelsen så är problemet väsentligt överdrivet. Det har, såvitt bekant, inte förekommit ett enda fall där frågan aktualiserats utöver Scientologibibeln. Med ett så magert underlag bör man inte göra grundlagsinskränkningar.

Tidningsutgivarnas grundläggande uppfattning är därför att bestämmelsen i 8 kap. 27 § sekretesslagen bör avskaffas. Skulle en konflikt uppstå rörande eventuell oförenlighet mellan svensk rätt och det s k TRIP:s-avtalet bör man från svensk sida ta den striden. Det gäller inte minst som regeringens "prinicipiella ståndpunkt" uppenbarligen är (jf r. s 281) att de svenska reglerna, också före införandet av bestämmelsen i 8 kap. 27 § sekretesslagen, är förenliga med TRIP:s-avtalet.

Tidningsutgivarna välkomnar likafullt utredningens förslag att inte ytterligare inskränka handlingsoffentligheten utan istället förorda en bred översyn av avvägningen mellan upphovsrätten och yttrande- och informationsfriheten. Det är angeläget att analysera upphovsrättens räckvidd inte bara i förhållande till handlingsoffentligheten utan också till yttrande- och informationsfriheten i övrigt.

Tidningsutgivarna
Stefan Strömquist
Ordförande

Barbro Fischerström
Verkställande Direktör

2001-05-02