SOU 2001:28 Mediegrundlagsutredningens betänkande

1. Ett utvidgat grundlagsskydd
Vi vill inledningsvis framhålla att Tidningsutgivarna delar uppfattningen att utgångspunkten för ett utvidgat grundlagsskydd skall vara att uppdelningen på två grundlagar, yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) och tryckfrihetsförordningen (TF), skall bestå. Det är likaså viktigt att strävan efter en mera teknikoberoende YGL måste ske med beaktande av att de grundläggande tryck- och yttrandefrihetsrättsliga principerna, t ex om ensamansvaret, skall kunna upprätthållas.

Tidningsutgivarna delar också uppfattningen att ett utvidgat grundlagsskydd skall konstrueras efter nuvarande ordning med speciella och detaljerade regler som säkerställer varje led i tryck- och yttrandefrihetens utövande och inte, som är brukligt i många andra länder, med endast ett mera allmänt utformat skydd. Det är just den detaljerade formen som ger den svenska tryck- och yttrandefriheten sin styrka.

I betänkandet föreslås att den nuvarande s k databasregeln i yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) 1 kap. 9 § utvidgas så att även andra än massmedieföretag som bedriver sådan verksamhet som avses i stadgandet, t ex Internetpublicering, skall kunna omfattas av grundlagsskyddet. Medan databasregeln liksom tidigare skall gälla automatiskt för massmedieföretag, skall den dock för andra aktörer förutsätta att dessa skaffar ett utgivningsbevis. Grundlagsskyddet kommer således för denna kategori att vara frivilligt.

Tidningsutgivarna tillstyrker förslaget. En liknande utvidgning föreslogs redan av Mediekommittén (1997:49), men genomfördes aldrig med hänvisning till att tiden inte var mogen. Mycket har hänt sedan dess och tiden får nu gott och väl anses vara mogen för att ta steget och utvidga databasregeln. Det kommer reellt att innebära en betydande breddning och förstärkning av yttrandefriheten i Sverige.

Tidningsutgivarna tillstyrker också förslaget om att i ett annat avseende vidga databasregelns tillämpningsområde så att den också omfattar direktsändning på begäran, s k print on demand och push-teknik ur en databas.

2. Must carry m m
Etableringsfriheten enligt YGL är redan i dag delvis begränsad vad gäller sändningar av radioprogram genom tråd på grund av de s k must carry-reglerna.

Som en följd av konvergensutvecklingen har det visat sig att nät som tidigare endast använts för privat kommunikation, t ex telenätet, nu i vissa fall även används för massmedial kommunikation. Detta medför att dessa nät omfattas av YGL t ex vid databasöverföringar.

I betänkandet föreslås mot den bakgrunden att reglerna om etableringsfrihet i YGL skall kunna inskränkas genom regler i vanlig lag om skyldighet för nätinnehavare att ge utrymme i nätet för andra överföringar än sådana som omfattas av YGL. Då syftet alltså endast är att öka konkurrensen rörande teletjänster och inte avser YGL-skyddat innehåll kan Tidningsutgivarna tillstyrka förslaget.

Tidningsutgivarna är däremot tveksamma till utredningens förslag om att därutöver begränsa etableringsfriheten genom att öppna för regler i vanlig lag om skyldighet för en nätinnehavare att vidta åtgärder för att tillförsäkra mottagarkretsen inflytande över programinnehållet. Syftet är i och för sig gott och bottnar i de monopolliknande situationer som i dag förekommer. Samtidigt utgör den föreslagna ordningen en icke oväsentlig begränsning av en nätinnehavares möjlighet att förfoga över sin egen programprodukt.

Som framgår av betänkandet (s 237) har i flera av remissvaren över mediekoncentrationskommitténs betänkande (SOU 1999:30) - där denna fråga också berördes - påpekats att abonnenternas möjligheter att välja programinnehåll inom överskådlig tid avsevärt kommer att förbättras genom den tekniska utvecklingen, då kabel-tv-näten kommer att få närmast obegränsad kapacitet. Mot den bakgrunden - och då man av principiella skäl bör vara restriktiv med grundlagsändringar som är begränsande - ter det sig enligt Tidningsutgivarnas mening förhastat att nu göra ett sådant ingrepp i etableringsfriheten som föreslås i YGL 3 kap. 1 § 3p.

3. Preskriptionstider
a) för tekniska upptagningar
Enligt betänkandet finns i fråga om tekniska upptagningar, t ex CD-skivor, betydande problem att motbevisa påståenden om att preskription inträtt i de fall där upptagningen saknar de ursprungsuppgifter som är föreskrivna.
Det föreslås därför en ny regel om att brottsbalkens preskriptionsregler skall gälla för yttrandefrihetsbrott i tekniska upptagningar som saknar de i YGL föreskrivna ursprungsuppgifterna. Åtal måste dock väckas inom två år.

Enligt Tidningsutgivarnas är det angeläget att ansvarssystemet enligt YGL kan upprätthållas. Att någon genom att underlåta att ange ursprungsuppgifter kan undandra sig ansvar för t ex hets mot folkgrupp genom att sedan påstå att preskription inträtt är att missbruka de friheter som YGL ger. Tidningsutgivarna tillstyrker därför förslaget.

b) för tryckta skrifter samt radio- och TV-sändningar
Preskriptionstiderna för tryck- och yttrandefrihetsbrott bör generellt sett vara korta. Tidningsutgivarna tillstyrker därför bedömningen att det inte finns någon anledning att förlänga den nuvarande preskriptionstiden på sex månader för TF-brott och yttrandefrihetsbrott i traditionella ljudradio- och TV-program.

c) för databaser
Enligt kommittén skall yttrandefrihetsbrott i en databas betraktas som perdurerande (pågående) brott. En följd av detta synsätt är att preskriptionstiden påbörjas först fr o m det att ett material inte längre tillhandahålls i databasen. Även om detta synsätt är ett annat än vad som gäller för radiosändningar och tekniska upptagningar, där publiceringstidpunkten är avgörande, är förutsättningarna vid databaspublicering sådana att Tidningsutgivarna kan godta detta synsätt.

Däremot kan Tidningsutgivarna av skäl som anförts ovan under b) inte tillstyrka förslaget om att preskriptionstiden för databaser skall vara ett år i stället för sex månader. I betänkandet anförs som ett argument för detta att databasverksamhet inte har samma betydelse för nyhetsförmedling som t ex radio- och Tv-sändningar. Om detta kan man ha skilda uppfattningar, men i och med att databaserna getts grundlagsskydd bör de enligt Tidningsutgivarnas mening också komma i åtnjutande av den preskriptionstid som gäller som huvudregel på tryck- och yttrandefrihetsområdet, d v s sex månader.

Tidningsutgivarna tillstyrker dock att preskriptionstiden för förlagetrogna databaspubliceringar enligt den s k bilageregeln (TF 1 kap 7 §) skall beräknas från publiceringstidpunkten samt att preskriptionstiden då skall vara sex månader.

4. Vissa begrepp
I betänkandet analyseras några tryck- och yttrandefrihetsrättsliga begrepp, som i vissa fall medför tillämpningsproblem. Det gäller bl a begreppen "skrift som framställts i tryckpress", "upplaga", "exemplar" och "mångfaldiga". Tidningsutgivarna instämmer i den problembeskrivning som görs, men tillstyrker också utredningens slutsats att det för närvarande inte finns anledning att i dessa fall göra några ändringar.

På en punkt föreslås en förtydligande ändring och det gäller utgivningstidpunkten för tekniska upptagningar. Tidningsutgivarna tillstyrker förslaget om att utgivningstidpunkten inte skall anses nådd förrän åtminstone ett exemplar av upptagningen framställts och utlämnats för spridning till andra än dem som befinner sig i en mindre sluten krets. På så sätt uppnås också motsvarighet till vad som gäller för utgivning enligt TF.

5. Brottskatalogen
I betänkandet diskuteras ingående om det finns behov av att utvidga brotts-
katalogen i TF med ett antal s k "hot-brott", t ex olaga hot och hot mot tjänsteman. Kommitténs majoritet har stannat för att så inte är fallet.

Den utvidgning av databasregeln som föreslås innebär förvisso att andra än traditionella massmedieföretag kan komma att åtnjuta grundlagsskydd. En konsekvens av detta blir att en möjlighet öppnas för att begå "hot-brott" i skydd av grundlagen och att dessa "brott" sedan inte kan beivras, eftersom de ej finns med i brottskatalogen. Som kommittén funnit är det dock svårt att dra några slutsatser om hur pass vanliga denna typ av "brott" är på Internet.

Det går heller inte att komma ifrån att en kriminalisering av "hot-brott" skulle kunna få negativa effekter för den traditionella publicistiska verksamheten. Av förklarliga skäl innehåller t ex brottet olaga hot inte något försvarlighetsrekvisit, som skulle göra en publicering tillåtlig även om den i och för sig uppfyller kraven för att ett brott skall anses begånget. Av detta skäl är det svårt att skilja mellan "det rapporterande hotet" och "det hotande hotet". Detta skulle kunna leda till en restriktivare publicering än vad som kan anses önskvärt.

Tidningsutgivarna tillstyrker därför majoritetens uppfattning att det i vart fall inte nu finns skäl att utvidga brottskatalogen. Det finns däremot skäl att noga följa utvecklingen.

6. Övrigt
Den tekniska utvecklingen och konvergensen går snabbt. För att i möjligaste mån säkerställa mediegrundlagarnas teknikoberoende och samtidigt upprätthålla de tryck- och yttrandefrihetsrättsliga principerna så långt möjligt föreslås att en stående beredning inrättas som skall följa utvecklingen och lämna eventuella förslag till lösningar på problem som uppkommer. Tidningsutgivarna tillstyrker detta förslag.

Tidningsutgivarna har i övrigt inga erinringar mot vad som anförs i betänkandet.

Tidningsutgivarna
Stefan Strömquist
Ordförande

Barbro Fischerström
Verkställande Direktör

2001-06-26