Nytt lagförslag hot mot tryck- och yttrandefriheten

Debattartikel i Resumé den 12 juni 2008 kring förslaget om ny lag om signalspaning. Den 18 juni ska riksdagen besluta om en ny lag om signalspaning. Om lagen röstas igenom kommer det att få allvarliga konsekvenser för tryck- och yttrandefriheten i Sverige och därmed den svenska demokratin. Därför vädjar Tidningsutgivarna till politikerna i riksdagen att ta sitt förnuft till fånga och uppmanar dem att rösta emot nuvarande lagförslag.

Den föreslagna lagen om signalspaning i underrättelseverksamhet innebär en generell avlyssningsverksamhet av trafik som passerar landets gränser. Försvarets Radioanstalt (FRA) ska få bedriva signalspaning oavsett om signalerna befinner sig i etern eller är trådbundna. Därmed kommer man att kunna registrera all telefon- och e-posttrafik som passerar landets gränser. Med dagens teknik innebär det att även internettrafik som skickas inom landets gränser mycket väl kan passera servrar som befinner sig utanför Sverige och därmed avlyssnas.

Tidningsutgivarna ser särskilt allvarligt på frågan om förhållandet mellan signalspaning och skyddet för meddelare enligt tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Det kommer inte att kunna undvikas att också samtal mellan en journalist och en meddelare kan spelas in. Identiteten på en meddelare kommer att röjas om denne i ett telefonsamtal till en journalist råkar använda något ord som ingår i de sökbegrepp som används vid avlyssningen. Två brott mot TF och YGL uppstår då. Dels genombryts anonymitetsskyddet för en meddelare, det så kallade meddelarskyddet. Dels är inspelningen av samtalet är i sig också ett brott mot efterforskningsförbudet.

Det ideala vore om inhämtning av uppgifter som berörde massmedieområdet förbjöds. Detta är dock inte möjligt eftersom inhämtningen av uppgifter är automatiserad. I situationen ovan är brottet mot anonymitetsskyddet och efterforskningsförbudet redan fullbordat när det kan konstateras att inhämtningen avser TF- och YGL-skyddade uppgifter. Brotten förändras inte av att, som föreslagits, inspelningen förstörs i efterhand. Ett brott mot grundlagen kan inte i upphävas genom föreskrifter i vanlig lag om att "reparerande" åtgärder ska vidtas i efterhand. Och även om uppgiften fysiskt förstörs kvarstår kunskapen hos den eller de som tagit del av den.

Det har funnits en ett stort motstånd mot förslaget bland remissinstanser och politiker från olika partier. Ändå väljer regeringen att lägga fram detta förslag som strider mot de grundläggande principer som den svenska demokratin står för.

Om riksdagen röstar igenom det nuvarande förslaget beslutar den samtidigt medvetet att strunta i grundlagen. Det visar att vi i Sverige aldrig kan ta tryck- och yttrandefriheten för given.

Anna Serner, vd Tidningsutgivarna