"Behovet av tryckta tidningar är stort"

Olyckskorparna pekar på utvecklingen i USA och kraxar om de svenska papperstidningarnas snara död. Visst ser det mörkt ut nu. Vi har en djup finanskris samtidigt som det pågår en strukturförändring på dagstidningsmarknaden. Men fokuseringen vid papperet är begränsande. Frågan borde inte handla om papper eller inte utan om hur tidningsföretag och mediehus ska tjäna pengar i framtiden. Debattartikel i Dagens Media nr 8/2009 Innan vi försöker gissa om framtiden kan det vara på sin plats att påminna om historien.

Under många år växte den svenska dagpressens annonsintäkter kontinuerligt. Även 2008 såg ut att bli ytterligare ett bra år fram till finanskrisen i september. I USA däremot började dagstidningarnas annonsintäkter sjunka för flera år sedan. För den svenska dagspressen är utvecklingsförloppet än så länge snarlikt med krisen 2001. Inte heller då syntes någon ljusning efter ett halvår. Storstadspressen drabbades då hårdare än landsortspressen, vilket än så länge gäller även nu.

Förloppet år 2009 liknar år 2001
Det är tänkbart att dagspressens annonsintäkter minskar med omkring 20% under första kvartalet, vilket är något sämre än utvecklingen under krisen 2001. Då tog det hela två år innan annonsintäkterna stabiliserades, och på en lägre nivå än innan krisen. Om utvecklingsförloppet upprepar sig framöver återstår att se. Den dramatik vi nu upplever är unik och den branta utförsbacken innebär sannolikt att vi kan nå botten snabbare än tidigare.
Positivt är att dagstidningssajternas annonsintäkter ökat under hela hösten. Det finns en möjlighet att hämta hem viss annonsering på nätet, men de tryckta tidningarna utgör sammantaget fortfarande den huvudsakliga intäktskällan.

Tidningshusens totala räckvidd ökar
Under 2008 minskade dagspressens upplaga med 2,8 procent och minskningen skedde hos nästan samtliga av de stora tidningarna. Behovet av att läsa tryckta nyhetstidningar är dock fortsatt stort och enligt SIFO uppgår dagspressens räckvidd till 82 procent under 2008. Räckvidden har därmed inte minskat med mer än en procent per år under de senaste tio åren. Inte heller i år sker alltså några stora förändringar. Detta betyder att det är fler som läser varje exemplar. Dagstidningarna i Sverige har väsentligt högre andel prenumeranter än dagstidningarna i USA som i högre grad varit beroende av annonsintäkter.
Den negativa upplageutvecklingen är inget nytt för de svenska tidningarna. Sammantaget har upplagan minskat med mer än 20 procent under de senaste 15 åren. Förändringen i medielandskapet skapar alternativ till papperstidningen. En majoritet av svenskarna läser ju numera nyheter via webben. På webben är dagstidningarna starka, storstadstidningarna med kvällspressen på en kontinuerlig hög nivå och landsortstidningarna under stark tillväxt. Nedgången i upplaga kompenseras av ökningen på nätet. Det är TU:s uppfattning att tidningshusens totala räckvidd ökar, om man ser till den sammantagna läsningen på papper och internet.

Efterfrågan på nyheter består
Efterfrågan på nyheter och annat redaktionellt material består. Papperstidningen kommer att finnas kvar under överskådlig tid parallellt med nyare distributionsformer. Men varje tidning har sin unika situation. Några kommer att fortsätta tjäna pengar på papperstidningen medan andra måste utveckla nya affärsmodeller. Tidningarna kan inte stoppa utvecklingen men de kan vara med och påverka resultatet.

Anna Serner, vd TU (Tidningsutgivarna)

Debattartikel i Dagens Media nr 8/2009