Emanuel Karlsten: Smart teknik förenklar webb-tv-skapande

I veckan gjorde DN smart webb-tv. Det blev ett lysande exempel på när tekniken får tjäna journalistiken, i stället för tvärtom. Men också ett exempel på hur mediehus behöver släppa det ängsliga broadcast-komplexet. Så här gick det till. Reportern Andreas Rolfer skulle bevaka en trafikolycka i Stockholm, stoppade sin Iphone i fickan och filmade sju klipp ur olika vinklar. När det var dags att dra sig tillbaka till redaktionen stod trafiken stilla. Han började gå samtidigt som han tog upp telefonen, startade redigeringsprogrammet Imovie, putsade, kastade om ordningen på klippen och klippte ihop dem. Väl klar öppnade han telefonens anteckningsblock, skrev ner en ”prata” som han också hann läsa in och ladda upp till redaktionens webbserver innan han kom fram. Väl på redaktionen hade han ett helt färdigt klipp, redigerat, packat och klart att trycka på ”publicera”.

Varje gång en tidning ska göra webb-tv anlitas det folk från tv-husen. Tjänstemän som är vana vid produktioner där bildkvalitet, ljussättning och kamerastorlek är av största vikt. Sådan kunskap kan så klart vara ovärderlig, men kan lika gärna bli till ett ok.
Webb-tv måste inte vara som på tv. Det kan må lika bra av att sända det som en reporter ser på fältet – det som kan filmas med en mobilkamera, eller med en dator.

När Helsingborg vann SM-guld på en motorväg någonstans i Sverige satt Expressen i en bil bakom och sände webb-tv live via appen Bambuser. Aftonbladet gjorde likadant några dagar tidigare när IFK Göteborg presenterade sin nya tränare. Allt som behövs är att plocka upp telefonen, trycka på ”rec” och vara igång – för att plötsligt sända live för hela sin webbpublik.

Den amerikanske radiojournalisten Neal Augenstein gjorde under 18 månader ett experiment där han uteslutande använde Iphone och Ipad för sina jobb ute på fältet. Han fotade, filmade, skrev och spelade in ljud. Han använde en enda video för att redigera klippen, Skype för att sända i högre ljudkvalitet och hade tillgång till bra mikrofon för att spela in ljud.

Augenstein menar att även om kvaliteten brast några procent så var fördelarna övervägande. Det som tidigare tog en halvtimme kunde han nu göra på tio minuter. 
Det är också fördelen DN:s reporter berättar: Snabbare att få med sig utrustning, snabbare att redigera och snabbare att publicera.

Som tidning behöver vi komma över att webb-tv måste vara på ett visst sätt, måste nå en viss kvalitetsnivå. Men framför allt behöver vi förstå att vi måste särskilja oss mot tv.
Inse att det kritiska inte handlar om att vi sänder med tillräckligt hög kvalitet, utan om det är relevant.