Emanuel Karlsten: Så använder redaktionerna Facebooks nya funktion

I veckan släppte Facebook en ny funktion för journalister som vill skapa relationer till sina läsare via just Facebook. Nu slipper man uppdatera en separat Facebook-sida, utan kan uppdatera allt från sin vanliga profil. Det skapar nya möjligheter men också problem för redaktionerna.

Den nya funktionen kallas ”prenumerationer” och har samma idé som till exempel Twitters koncept om “följare”. I stället för att vara vän med alla kan varje profil aktivera en ”prenumerera”-knapp så att även andra kan få dina uppdateringar i sitt ”flöde” genom att välja att följa dig. Men det är bara de statusar du märker som ”publik” som når dina prenumeranter. I övrigt är alla delar av din profil lika privat som du själv ställt in att de ska vara.

Det finns flera poänger med det här. Det blir lättare för skribenter att hålla kontakt med läsare och vice versa. Men det finns också nya utmaningar. De privata vännerna ser inte skillnad på vilka statusar som är publika och inte. Det gör att din mamma kan skicka en kommentar som också dina prenumeranter ser.

Främst kommer det att vara bra för de journalister som använder Facebook för att bli vän med personer som de bevakar för att hitta nyheter. Eller för journalister som har stora skaror vänner utifrån sitt bevakningsområde och har slagit i taket för hur många vänner en profil kan ha (5 000). I Sverige har till exempel Expressen-journalisten Niklas Svensson och Sportbladet-journalisten Erik Niva drygt 4 000 ”vänner” och får begränsa antalet nya vänner för att inte slå i taket. Här skapas en ny väg och ett nytt sätt.

För Facebooks del handlar det om att göra Facebook till ”internet”. Det ska hjälpa oss ut från den slutna typ av community, som blir allt mer passé och ge oss incitament till att skriva mer öppet. Idén är att vi kommer att uppskatta ”följarnas” likes och kommentarer på våra öppna statusar och att det i sin tur driver oss till att publicera flera statusar publikt. 

När vi öppnar oss blir våra profiler och vårt innehåll mer sökbart och det blir därmed en alternativ hemsida. Facebook har då blivit världens nätidentitet, navet som all aktivitet spinner runt.

Det innebär också att det blir lättare för journalister att söka bland de öppna statusarna, och hitta nyheter och case.

Allt har dubbla sidor, men jag tycker inte att det är något alternativ att ställa sig utanför utvecklingen, utan snarare att rapportera om den för oss alla och följa den så gott vi kan - för att inte förlora relevans.