Dumhet är uppfinningarnas moder?

Vi håller för närvarande på att dra upp riktlinjerna för den verksamhet/avdelning inom TU som ska gå under namnet ”Innovation och utveckling”. Arbetet föder en del grundläggande frågor om vad innovation och utveckling egentligen är, och vilka som är drivkrafterna bakom.

Med de funderingarna i huvudet ser jag via journalism.co.uk att webbutvecklaren Matthew Buckland tar sig an just ämnet innovation på sin blogg - med rubriken ”How Stupidity Leads to Innovation”. Hans poäng är att en av de främsta motorerna bakom innovation är dumhet, för mycket klokskap och erfarenhet hämmar utvecklingen menar han. Kommer att tänka på Orson Welles som började sin karriär som världens bästa filmregissör och sedan blev sämre och sämre ju mer han lärde sig om hantverket. Vill också minnas att en av de största succéerna inom mobilbranschen, sms-tekniken,  lanserades som en affärstjänst - och bombade helt (men sedan upptäcktes av ungdomar som inte alls var en tänkt målgrupp). (Hittar just nu inga källor som styrker det, men så var det väl?) Finns det fler exempel på hur okunnighet och innovation går hand i hand? Några som har bäring på tidningsbranschen? Oavsett är det väl tyvärr inte så att det räcker att vara korkad för att göra stora innovationer. Men ett visst mått av okunskap – eller utifrånperspektiv på konsultsvenska – kan nog vara ganska välgörande för att se bortom invanda mönster och hitta de nya idéerna. Så länge det finns människor med erfarenheter och kunskap som kan konkretisera och realisera idéerna. Och ja, det här är en brasklapp: Alla eventuella dumheter vi häver ur oss på den här bloggen kan i själva verket tyda på att vi står vid randen till en stor innovation.

Uppdatering:

Henri påminner om en av de största klassikerna i genren - det kapitalt misslyckade superlimmet som så småning om blev till  dundersuccén post-it.