Tre konsumenttrender för 2011 – vad har de för betydelse för ditt företag?

Amerikanska trendinstitutet Trendwatching har nyligen levererat sin trendrapport inför 2011 i form av 11 konsumenttrender att hålla koll på under nästa år.

För att få en referens kring spaningarnas träffsäkerhet kan man ju jämföra Trendwatchings 2010-spaningar med hur det faktiskt har sett ut under året. En samlad bedömning är nog att verkligheten ofta inte helt och hållet hinner ikapp spaningarna innan det är dags att leverera nya. Vilket inte behöver betyda att spaningarna är felaktiga eller inte ger upphov till relevanta frågeställningar.

Bland de trender som förutspås inför 2011 finns åtminstone tre som skulle kunna få betydelse för medieföretag:

”Random Acts of Kindness.” (R.A.K.)

Den här trenden bygger på att företag håller koll på sina kunder – var de är, hur de mår, vad de önskar sig – och då och då gör enskilda oväntade insatser för att förgylla deras liv. Trenden drivs av en efterfrågan efter äkthet och mänsklighet. Den tangerar också en trend som jag skrivit om tidigare som bygger på att företag kommunicerar med enskilda kunder – för att därigenom nå en bred publik.

Bland exemplen på "R.A.K" finns en Interflora-kampanj där man bevakar twitter och skickar ut blommor till användare som man tycker behöver muntras upp. Eller KLM som delat ut personliga gåvor till slumpmässigt utvalda personer som via mobiltjänsten Forsquare checkat in på någon flygplats i KLM:s nätverk.  När en USA-resenär beklagade sig på twitter över att han skulle missa en match med PSV Eindhoven rusade KLM:s ”surprise team” till undsättning med en Lonely Planet där man hade markerat alla fotbollsbarer i New York.

När får vi se tidningar som rusar till undsättning för enskilda läsare som behöver muntras upp? Kan vi utveckla sådana tjänster tillsammans med annonsörer för att stärka relationerna i alla led mellan tidning, läsare och annonsör? Går det att koppla ihop med papperstidningsdistributionen så att enskilda läsare vid slumpmässiga tillfällen får en personlig present med morgontidningen?

”Owner-less”

En trend som kan ses som en utväxt av ”moln-trenden", och bygger på att konsumenter i allt högre grad betalar för användning i stället för ägande. Trenden omfattar allt från uppenbara exempel som Voddler (film), Spotify (musik), Online-spel och mjukvara till sådant som Alvedon-cyklar och bilpooler, och även rena lyxprodukter som smycken och bilar.

Trenden drivs av en önskan att samla på sig upplevelser och slippa binda sig eller ta ansvar. Men också av ekologiskt tänkande och av utrymmesbrist i de allt trängre stadsmiljöerna.

Det här är ju ingenting helt nytt att förhålla sig till för medieföretag. Men om trenden fortsätter så ställer den ju en del grundläggande frågor kring relationen mellan exempelvis en tidning och en läsare. Säljer vi en produkt eller en tjänst?

Samtidigt finns det också mottrender att bevaka här. Undersökningar bland de unga som växer upp idag talar om en ”generation ordning” och en rennässans för nykonserviativa värderingar och ideal som trygghet och stabilitet snarare än frihet och upplevelsemaximering. Applikations-ekonomin antyder ju också att just paketeringen i produktform verkar trigga betalningsviljan. Tillgång till information på en sajt upplevs som gratis, medan just produktifieringen, att man ”äger” en applikation tycks verka positivt på betalningsviljan.

”Pricing Pandemonium” 

En trend som handlar om att företag använder allt mer flexibla prisstrategier för att möta sina mobila och ständigt uppkopplade kunder.

Bland exemplen finns naturligtvis Groupon som av nyligen ska ha värderats till fantastiska 36 miljarder kronor av Google, och andra liknande tjänster som Living Social. I Sverige lanseras i dagarna Saverly. Samtliga bygger på korta tidsbegränsade erbjudanden med mycket förmånliga rabatter och innehåller olika sociala element för att skapa spridning. Vissa tjänster bygger på att en viss mängd människor måste utnyttja erbjudandet för att det ska gälla eller att det blir bättre ju fler som använder det. Andra jobbar i stället med att bygga grupper av specielllt utvalda kunder som får särskilt bra erbjudanden. Ytterligare andra erbjuder "flash sales" via exempelvis twitter  eller geografiskt avgränsade erbjudanden via positioneringstjänster som Facebook Deals. Dynamisk prissättning i form av exempelvis auktioner blir också vanligare, med bland annat SJ:s Tradera-samarbete som svenskt exempel.

Så, hur kan medieföretag dra nytta av denna trend? Hur kan annonsörerna få glädje av det faktum att tidningen och läsarna nu finns i en miljö där vi allt mer ihopkopplade och att vi är närvarande i de tider och platser där konsumenter gör sina köp? Hur kan vi stärka annonsaffären genom att hjälpa annonsörer att skapa flexibla, sociala, individualiserade, tids- eller rumsbegränsade erbjudanden?

Andra konsumenttrender som Trendwatching ser i spåkulan för nästa år har fått klatschiga namn som: "Urbanomics", "Made for China", "Online Status Symbols", "Wellthy", "Emerging Generosity", "Planned Spontaneity" och "Echo-Superior".