Tidningsutgivarna är en branschorganisation som arbetar för fria och konkurrenskraftiga medier för ett öppet och demokratiskt samhälle
KONTAKTPERSONER
Har du frågor eller funderingar som rör Kompetens och forskning? Ta gärna kontakt med mig!
Anna-kari Modin
Ansvarig Kompetens och forskning
Tel: 08-692 46 67
Mobil: 070-584 46 67
anna-kari.modin@tu.se
|
Föräldrarnas tidningsvanor viktiga för de nya svenskarna En gammal sanning säger att barn som växer upp med tidning i hemmet själva blir tidningsläsare i vuxen ålder. Mot den bakgrunden finns det anledning för tidningsföretagen att ta sig en funderare över den framtida läsutvecklingen. Den slutsatsen kan man dra utifrån en delrapport som JMG vid Göteborgs Universitet gjort för Tidningsutgivarna.Rapporten Nya svenskar och svenska medier handlar om invandrares tillgång till och användning av svenska medier. Rapporten är baserad på en specialkörning ur SOM-undersökningen samt uppgifter från SCB och presenterades på Tidningsutgivarnas seminarium om invandrare och dagstidningar i november 2005. Få prenumererar I en helsvensk kontrollgrupp uppger 75 procent vuxna att de prenumererar på en dagstidning till hemmet. Motsvarande siffra för personer födda utanför Europa är trettio procent. Även bland andra generationens invandrare är prenumerationsgraden låg om än högre bland dem som har en svensk förälder. Lägg därtill att andelen icke läsare bland invandrare födda utanför Europa är 24 procent att jämföras med tolv procent för svenskar och att en genomsnittlig ålder vid invandringstillfället ligger runt 30 år. Det finns anledning att fundera på vad som händer med gruppen "uppväxta med dagstidning i hemmet". Benägenheten att prenumerera är högre bland äldre än bland yngre oavsett om det gäller ursprungliga svenskar eller invandrare. Traditioner, ekonomi, utbildning och språkkunskaper är också faktorer som spelar stor roll i såväl svenskars som invandrares medieval. Utrikesnyheter viktiga Finns det då skillnader i vad som blir läst i tidningen? Första generationens invandrare läser i något högre grad ledare, politiska kommentarer och om olyckor och brott än ursprungssvenskar. I gengäld läser de något mindre lokalnyheter och radio/tv- material. Den stora skillnaden gäller dock utrikesnyheter, som invandrarna ägnar mycket större intresse än den svenske läsaren. Kvällstidningarna läses av invandrare i samma utsträckning som av svenskar och man kan fundera över om det är mönstret att köpa tidning över disk, som känns mer bekant för en stor del av invandrarna. I andra länder är ju prenumeration och distribution till brevlådan inte vanligt. Vad kan detta få för betydelse för det framtida tidningsläsandet? Invandrares användning av andra medier som radio, tv och internet ligger med små undantag på ungefär samma nivå som bland svenskar; ibland även något högre. Bara på tidningsområdet är skillnaderna stora till tidningens nackdel. Enligt bl a den norske framtidforskaren Paul Fure är det oerhört viktigt att man redan som barn får en regelbunden kontakt med dagstidningar, först och främst genom föräldrarna och i andra hand via skolan. Tidningarna ställs alltså inför nya utmaningar när andelen av befolkningen som har andra medietraditioner ökar. Man kan välja att vänta, upptäcka och förvånas eller att analysera, planera och åtgärda. Källa: Nya svenskar och svenska medier, Rapport från Institutionen för journalistik och masskommuniation, JMG, Göteborgs universitet, november, 2005. Den fullständiga rapporten läggs ut på Tidningsutgivarnas hemsida.
|
