Tidningsutgivarna är en branschorganisation som arbetar för fria och konkurrenskraftiga medier för ett öppet och demokratiskt samhälle
KONTAKTPERSONER
Har du frågor eller funderingar som rör Kompetens och forskning? Ta gärna kontakt med mig!
Anna-kari Modin
Ansvarig Kompetens och forskning
Tel: 08-692 46 67
Mobil: 070-584 46 67
anna-kari.modin@tu.se
|
Webbtidningar - En ny digital genre Webbtidningarna har utvecklats och förändrats snabbt sedan de introducerades i mitten på 90-talet. Carina Ihlström har intresserat sig för denna utveckling, och hennes avhandling The Evolution of a New(s) Genre bygger på sex olika undersökningar av framför allt svenska lokaltidningar och deras läsare. Avhandlingen syftar till att skapa medvetenhet om utvecklingen av webbtidningarna. Läsarna, deras vanor och deras efterfrågan har också förändrats över tiden. Fortfarande är det fler män än kvinnor som läser webbtidningar, men trenden är att andelen kvinnor ökar. Andelen läsare som även är prenumeranter på papperstidningen har ökat markant och står nu för mer än hälften av läsarna på webben. Webbtidningarna läses betydligt oftare och i större utsträckning från läsarnas hemän tidigare. Framför allt är det frekvent uppdatering och lokala nyheter som lockar. Flera av studierna visar att läsarna har ett starkt förtroende för lokaltidningarna och dess webbutgåvor, vilket gjort det möjligt att skapa nya tjänster byggda på detta förtroende, t.ex. olika typer av förmedlartjänster. Flera olika studier Webbtidningarnas utveckling har i avhandlingen studerats utifrån tre olika perspektiv med fokus på publicisten, läsaren och webbtidningens layout. Papperstidningen har fått sin globalt välkända form med rubriker, kolumner och bilder efter många år av utveckling, medan webbtidningens relativt sett korta utvecklingstid har medfört att det fortfarande finns olikheter mellan olika webbtidningar när det gäller form och funktion. Avhandlingen bidrar med förslag och råd för webbtidningslayout. Huvudstudien bygger på intervjuer med personer i nyckel-positioner på nio olika svenska lokaltidningar. Dessutom har Göteborgs-Posten, Jyllandsposten i Danmark och Dagbladet i Norge studerats genom intervjuer och analyser av webb-tidningarna åren 1996, 1999 och 2002. Denna del utgör basen för den longitudinella delen av avhandlingen. Läsarperspektivet har åskådliggjorts genom intervjuer och tester med 153 läsare samt genom online-enkätstudier. Webbutgåvorna från undersökningens tolv tidningar har studerats vid flera tillfällen över tiden för att följa utvecklingen av layouten. Därutöver har 85 webbtidningars förstasidor studerats och kategoriserats i januari 2003 gällande innehåll, struktur och layout för att få en helhetsbild över genren. Interna förändringar på tidningarna Webbtidningarnas utveckling har bland annat påverkats av attityder inom tidningarna, organisationsförändringar samt förändrade strategier. Inom organisationerna sågs webb-tidningen till en början som ett hot mot papperstidningen, därefter som ett komplement och på senare tid mer som en egen naturlig del i utbudet. Initialt var det otänkbart att publicera ett scoop på nätet innan det publicerats i papperstidningen, medan det idag gäller att vara först oberoende av medium. På flera håll var webbredaktionerna först organiserade i projektform men har med tiden utvecklats till egna redaktioner. Tekniskt har webbtidningarna gått från manuell uppdatering till mer automatiserad publicering och mer multimedia. Flera tidningsföretag har blivit medieorgani- sationer och har numera både radio- och videoproduktion, vilket även avspeglas på webben. Till en början kunde redaktionerna i stor utsträckning experimentera fritt för att hänga med i den nya tekniken utan större krav på lönsamhet, men nu har lönsamhetskraven ökat och urvalet av tjänster koncentrerats. En egen digital genre Studierna visar på ett stort intresse för personifierade tjänster och fördjupningstjänster samt skönjer även en viss betalningsvilja hos läsarna vad gäller sökbara arkiv. Med tiden har webbtidningarna utvecklats och bildat en egen digital genre med speciella karaktärsdrag när det gäller innehåll och design som skiljer sig från andra digitala genres. Ett exempel på detta är den "news stream" som presenterar länkar till nyheter markerade med en tidstämpel. Designen av webbtidningarna har gått från korta, enkla hemsidesliknande webbsidor till långa sidor i flera kolumner, späckade med nyhetsinnehåll, annonser och inte minst olika typer av tjänster som inte är möjliga att ha i den tryckta tidningen. Det har även blivit mer frekvent med publicering över dygnet och mer innehåll speciellt producerat för webben. Ömsesidigt beroende Tidningens innehåll via första sidan (startsidan) är väsentligt, eftersom det visar sig att merparten av läsarna återvänder dit för att "börja om". Placeringen av olika element har därmed stor betydelse. Då många läsare av webbtidningen också är prenumeranter och läser webbtidningen på ett annat sätt än papperstidningen bör också detta beaktas i innehåll och design. Det är bra att utnyttja interaktiviteten med läsarna på webben och låta dem komma till tals även i papperstidningen. Den tryckta tidningen stod inledningsvis för merparten av det material som publicerades i webbtidningen, men på senare år återfinns material speciellt skapat för webbtidningen även i papperstidningen, och det refereras frekvent från webb-tidningen till papperstidningen och vice versa, ett naturligt ömsesidigt beroende har utvecklats. Källa: Ihlström, C. (2004). The Evolution of a New(s) Genre. Doktorsavhandling i Informatik vid Göteborgs Universitet, ISBN: 91-628-6225-1. carina.ihlstrom@ide.hh.se. Avhandlingen finns att ladda ner i pdf-format från www.hh.se.
|
