Tidningsutgivarna är en branschorganisation som arbetar för fria och konkurrenskraftiga medier för ett öppet och demokratiskt samhälle
KONTAKTPERSONER
Har du frågor eller funderingar som rör Kompetens och forskning? Ta gärna kontakt med mig!
Anna-kari Modin
Ansvarig Kompetens och forskning
Tel: 08-692 46 67
Mobil: 070-584 46 67
anna-kari.modin@tu.se
|
Formatet het fråga även internationellt INMA-rapport visar dagsläget När The Independent i september 2003 lanserade en tabloidutgåva samtidigt med sin ordinarie broadsheet vändes tidningsindustrins blickar mot London. Än mer så när The Times följde efter tre månader senare. Tidningsformatet har funnits på agendan i många länder under de senaste åren med en tydlig trend mot kompaktare format. När två kvalitetstidningar i England går mot tabloid då ses det som sensationellt.INMA (International Newspaper Marketing Association) har påpassligt sammanställt en rapport över dagsläget när det gäller tidningsformat: Does Size Matters for Newspapers? Här ges en översikt i olika länder, exempel på tidningar som bytt format, åsikter om fördelar och nackdelar. I många länder har utvecklingen mot mindre format redan kommit långt. Skandinavien - särskilt Sverige och Norge - och de franskspråkiga regionerna av Europa pekas i rapporten ut som ledande i det pågående skiftet från broadsheet till tabloid. I Latinamerika, södra Europa och Sydafrika är alla tidningar som utvecklats för den breda marknaden under 1990-talet i ett tabloidliknande format. Även alla gratistidningar (ree commuter news-papers) och tidningar riktade mot unga vuxna som lanserats på många håll sedan mitten av 90-talet är i tabloidformat eller mindre. Det finns däremot få exempel på lansering av nya tidningar i broadsheet-format. Det mindre tidningsformatet är naturligtvis inte något helt nytt. I många länder som Australien, Österrike, Costa Rica, Polen och Spanien har tabloidformatet snarast varit det gängse medan broadsheet har varit dominerande i t ex USA, Tyskland, Italien, Indien, och Sydafrika. Traditionen och den nationella marknadens behov och förväntningar har fått avgöra valet av tidningsformat. I många länder finns också en blandning av format, där man i vissa fall kan se att formatet är ett sätt att differentiera marknaden. Storleken ger signaler om t ex riks/lokal, gammal/ung, rik/fattig, etablerad/"i karriären", prenumeration/lösnummer. Fördelar och nackdelar De fördelar med tabloidformatet som kommer fram i rapporten innehåller inga direkta nyheter. De som är positiva till ett mer kompakt format framhåller att de flesta av läsarna föredrar mindre format. Det är mer hanterligt både hemma och när man är på väg. Människor lever ett alltmer rörligt liv och tidningsformatet måste anpassas till det. Mindre tidningar är också många gånger mer lättlästa. På många marknader finns också behov av att bryta en negativ laddning i varumärket hos broadsheet-tidningar, som ibland uppfattas som konservativa, "macho" etc, vilket är kontraproduktivt för en bransch som vill nå unga och kvinnor. Men det finns förespråkare för broadsheet-formatets fördelar: Det erbjuder bättre möjligheter att berätta en historia - verbalt och visuellt - och många läsare uppskattar starkt själva känslan i att vika upp sin morgontidning och ta del av dagens nyheter. Möjligheten att upprätthålla nivån på annonsintäkterna har setts som en stötesten vid en övergång till mindre format. Men det finns positiva faktorer att framhålla för annonsörerna. Annonserna kommer fram bättre på det mindre sidformatet. Även för annonsörerna är det en fördel att tidningen blir lättare att ha med sig och att man i större utsträckning läser den med hela sidan uppe och inte vikt. Möjligheterna att arbeta med moduler och icke-linjär prissättning lyfts också fram. Trend mot mindre format Några av de intervjuade branschföreträdarna trycker på att tidningarna måste se till alla kundgrupper och tillfredsställa olika behov. Det är framför allt större flexibilitet i hur tidningsinnehållet ska presenteras som krävs. Man kan peka på att experimentet i London med parallella format kan vara en långsiktig lösning på vissa marknader. Eller kanske en modell med ett kompaktare format under vardagar och fullformat på söndagar - för att tillfredsställa både läsare och annonsörer. INMA-rapporten sammanfattas så här: Det finns en långsiktig och flera decennier gammal trend från större till mindre format bland betalda tidningar. Generellt föredrar läsare mindre format. Denna trend innebär också, i land efter land, att de kompakta formaten inte längre kopplas samman med sensationsjournalistik och design. Format kommunicerar något till läsarmarknaden. Typiskt sett, så är broadsheet mer tilltalande för män, för äldre, för de som är högre upp i den sociala rangordningen och i "etablissemanget". Tabloider och tidningar i mikroformat tenderar att föredras mer av kvinnor, medelklassen, unga och av dem på väg upp i den sociala karriären. Det är lättare att lansera en ny tidning i kompaktformat än att byta format på grund av annonsmarknad, traditioner och interna förhållanden. Formatfrågan kan sägas vara en internationell fråga för branschen bara i den meningen att händelser och erfarenheter från olika marknader och länder i dag är snabbt och lätt kommunicerade. I praktiken är frågan om tidningsformat en nationell fråga med många lokala aspekter. Källa: INMA-rapport. Does Size Matter for Newspapers? The trend toward compact formats http://www.inma.org 
|
