Tidningsutgivarna är en branschorganisation som arbetar för fria och konkurrenskraftiga medier för ett öppet och demokratiskt samhälle
KONTAKTPERSONER
Har du frågor eller funderingar som rör Kompetens och forskning? Ta gärna kontakt med mig!
Anna-kari Modin
Ansvarig Kompetens och forskning
Tel: 08-692 46 67
Mobil: 070-584 46 67
anna-kari.modin@tu.se
|
Seriegubbar och terrorkrig - Om barn och dagstidningar i ett förändrat medielandskap Förhållandet mellan barn och dagstidningar i en period av stora förändringar i massmedielandskapet blir belyst i en avhandling som Ebba Sundin har disputerat pâ vid Göteborgs Universitet. Avhandlingen är bred, ambitiöst uppbyggd och speglar relationen barn och dagstidningar i fyra huvudsakliga områden:Hur ser barnmaterialet ut i dagstidningarna, hur framställs barn i dagstidningarna, hur ser lärares intresse och samarbetet mellan dagstidningarna och skolorna ut och slutligen hur uppfattar barn dagstidningar.Ett tydligt resultat, som inte är nytt utan snarare ytterligare bekräftar vad man tidigare sett, är att den allra starkaste påverkansfaktorn enligt undersökningen är familjens tidningsvanor. Det breda undersökningsområdet innebär att Ebba Sundin bygger sin avhandling på en mängd data från flera delundersökningar, intervjuer, enkäter och litteraturstudier och hon använder en analysmodell där hon tar hänsyn till barnens sociala situation, samhällssituation och mediesituation. Särskilt har hon studerat förhållandet mellan Jönköpings- posten respektive Helsingborgs Dagblad och deras unga läsare, lärare samt Tidningen i Skolans roll i detta samarbete. Mediekunskaper saknas Lärarna i dessa områden har god kännedom om och uppskattar Tidningen i Skolans arbete. Huvudsakligen används tidningarna för att förstärka undervisningens ämnesinnehåll. En mindre del av undervisningen handlar om dagstidningar. Detta trots att skolans målbeskrivningar och läroplaner ganska tydligt lyfter fram perspektivet mediekunskap. Ett problem enligt de undersökta lärarna är bristen på mediekunskap i lärarutbildningen. Andra problem med dagstidningar i undervisningen som lärarna definierar är kostnaden för dagstidningar samt de ofta svårhanterliga texterna. Barnen uttrycker i en annan del av undersökningen att de uppskattar om det finns särskilda nyhetssidor skrivna för barn. Familjens vanor viktigast Tidningen i skolan spelar roll för barns uppfattning om dagstidningar (94 orocent av de elever som arbetar med tidningen i skolarbetet uppskattar detta) men den allra starkaste påverkansfaktorn enligt undersökningen är familjens tidningsvanor. Undersökningen spänner över en ganska lång tid, där stora dramatiska händelser som terrordåd och kriget i Afghanistan ingår och Ebba Sundin konstaterar att barn har stort intresse för vanliga nyheter. Ju närmare barnens egen värld desto starkare intresse. Likaså söker barn kontinuitet i sitt tidningsläsande. Serierna får stå som exempel för sådan kontinuitet. Dessutom läser barn gärna om andra barn i dagstidningarna något som tidningarna kanske borde tänka på när de skildrar barn i tidningar. Generellt visar undersökningen nämligen att barn som förekommer i tidningen får mindre utrymme för att uttrycka sig direkt i tidningen än vad vuxna får och att de i mycket högre grad än vuxna är anonyma. Använd webben bättre! Att barn är flitiga och kunniga Internetanvändare har inte på något påtagligt sätt minskat deras intresse för att läsa papperstidningen enligt Ebba Sundin. Däremot ser hon outnyttjade möjligheter hos tidningsföretagen att bättre använda sina webbtjänster för att nå de unga läsarna och förstärka deras intresse för nyheter. Även papperstidningarna skulle, enligt Ebba Sundin, med enkla medel kunna förbättra sin relation till de yngsta läsarna. Göran Subenko Källa: "Seriegubbar och terrorkrig. Barn och dagstidningar i ett förändrat medielandskap". Ebba Sundin: Institutionen för journalistik och massmediekommunikation, Göteborgs universitet.
|
