Tidningsutgivarna är en branschorganisation som arbetar för fria och konkurrenskraftiga medier för ett öppet och demokratiskt samhälle

Juridik och Etik
Marknadsinsikt
kompetens
Opinion

KOMPETENS

KONTAKTPERSONER

Har du frågor eller funderingar som rör Kompetens och forskning? Ta gärna kontakt med mig!


Anna-kari_Modin_50_50Anna-kari Modin
Ansvarig Kompetens och forskning

Tel: 08-692 46 67
Mobil: 070-584 46 67
anna-kari.modin@tu.se


Skriv ut sidan

Forskning om läsförmåga och läshinder

Språkforskning, pedagogik, läskunnighet, dyslexi. Språka loss-projektet En stor grupp människor i Sverige har av olika skäl svårt att ta till sig skriven information, samtidigt som kraven på människors läs- och skrivförmåga är mycket hög och ständigt ökar. Bland de lässvaga finns dyslektiker, invandrare och lågutbildade. Men läsning är sammansatt aktivitet och svårigheter på området kan inte avfärdas med enkla förklaringar. Läsande är också en social aktivitet som skapar både gemenskap och utanförskap och vi använder olika strategier när vi läser - eller när vi undviker att läsa.

Abstrakta begrepp, dubbeltydiga ord och formuleringar, liksom författares ambition att inte vara övertydlig, är inte minst i skönlitteratur, ingredienser som fängslar även läsare med lässvårigheter/dyslexi. En tillgänglig text är i detta perspektiv inte detsamma som en förenklad text. Men hur kan man som professionell skrivare använda dessa uttrycksmedel så att den ovane läsaren inte ryggar tillbaka?

Bodil Andersson, Leg. logoped och projektledare för Språka loss; aktiv i styrelsen för Svenska Dyslexiföreningen. Bodil har de senaste 10 åren arbetat uteslutande med läs- och skrivfrågor och hyser stort intresse för både språk och kompensatoriskt datorstöd vid läs- och skrivsvårigheter.
E-post: bodil.andersson@bredband.net

Olle Josephson, Docent och sedan 2000 föreståndare för Svenska språknämnden. Olles egen forskning har till stor del gällt vanligt folks tillgång till offentligt språk, i både historiskt och samtida perspektiv. Doktorsavhandlingen rörde förståelse av samhällsord, och under 1990-talet skrev han mycket om hur folkrörelsernas folk gjorde ett politiskt och offentligt språk till sitt för 100 år sedan.
E-post: Olle.Josephson@spraknamnden.se

Torbjörn Lundgren, Författare, dyslektiker och projektledare för Språka loss. Sedan många år är Torbjörn en av frontfigurerna i förbundet FMLS. Har nyligen skrivit rapporten "Framtidens läromedel" och boken "Rutten, blodig och skön... - till litteraturens och dyslexins försvar".
E-post: torbjorn.lundgren@fmls.nu

Lars Melin, Docent i nordiska språk vid Stockholms universitet. Lars är författare till åtskilliga böcker för lärarutbildningen om läsning och läsbarhet, t ex "Lisa lär läsa" och "Språk som syns". Även hans populärvetenskapliga författarskap är omfattande; den senast utkomna boken heter "Manipulera med språket". Just nu arbetar Lars Melin bl a med en utvärdering av hur medlemmarna i Förbundet FMLS läser förbundets medlemstidning
E-post: lars.melin@nordiska.su.se

Karin Taube, Professor i pedagogik vid Institutionen för utbildningsvetenskap vid Mitthögskolan i Härnösand. Karin har tidigare forskat kring sambandet mellan läsinlärning och självförtroende och har stor erfarenhet av internationella lässtudier; är för närvarande Sverigeansvarig för den s k PISA-studien, där bl a ungdomars läskunnighet undersöks.
E-post: karin.taube@mh.se

Jan Trost, Professor i sociologi vid Uppsala universitet, vice ordförande i
SLFF (Sveriges Läromedelsförfattares Förbund) och författare till många läromedel och fackböcker, t ex "Att förstå vardagen" och "Att skriva uppsats med akribi". Det talade och skrivna språket liksom andra symboler har länge legat inom hans intresseområde.
E-post: Jan.Trost@soc.uu.se

Språka loss på webben
Det finns en webbplats om språkets tillgänglighet som vänder sig till journalister, läromedelsproducenter, författare, informatörer, bibliotekarier eller lärare - till dem som vill påverka andra människor med skriftspråket.

Sverige har internationellt sett en hög läsfärdighet, men 25 procent av den vuxna befolkningen når trots det inte den nivå man förväntas ha då man lämnar årskurs nio. Många har bara färdigheter motsvarande årskurs tre eller fyra.

Projektet Språka loss publicerar vetenskapliga rapporter, artiklar och personliga reflektioner. http://www.fmls.nu/sprakaloss/
Dela länk:
Bookmark Google Yahoo MyWeb Del.icio.us Digg Facebook Myspace Reddit Ma.gnolia Technorati Stumble Upon