|
LÃ¥nglivade Allehanda i olika skepnader
Sveriges hittills mest långlivade tidning, (Nya) Dagligt Allehanda ägnas en egen studie i nyligen utgivna nummer 15 i skriftserien Sylwan, som utgör en del av projektet "Den svenska pressens historia".
Det är historikern och pressforskaren, professor emeritus Jarl Torbackes som skrivit denna bok om Allehanda och som i den speglar nästan 180 år av den svenska pressens och journalistikens historia. Allehanda skepnader heter den, och precis så som titeln antyder uppträdde denna tidning från skapelsen 1767 till den slutliga (?) nerläggningen i oktober 1944.
Nåja, nerläggning och nerläggning. Man kan också mena att tidningen aldrig lades ner utan i stället fortsatte i form av tidningen Expressen, som startades en månad senare med en lång rad av NDA:s medarbetare i bagaget. Utan dessa administratörer, journalister och typografer hade kanske inte Expressen kommit så raskt och framgångsrikt ur startblocken. Och om inte Carl-Adam Nycop varit tidigare sportchef på NDA, etc. Men man kan likaså invända att tidningens långa och delvis ärorika historia har en del svaga länkar, som gör att man får acceptera den långa traditionen som "en och samma tidning" med viss vidsynthet.
Det är dock utmärkt att denna seglivade tidning ägnas ett eget sammanhängande verk. Att följa NDA i "Den svenska pressens historia" är nämligen inte alldeles lätt. Det finns visserligen bra index och varenda sida där Dagligt Allehanda och senare (efter 1859) Nya Dagligt Allehanda omnämns finns nogsamt förtecknade. Men man får slå flitigt i alla banden, för tidningen nämns ofta. Den var inflytelserik; under 1700-talet den främsta. Den utkom i Stockholm där den började med nymodigheter som nyheter sex dagar i veckan och den införde annonser; den var stundom huvudstadens viktigaste annonsorgan. Tidningen var lika stundom en tidning för alla och publicerade insändare och hade därmed god publikkontakt.
Det var Sveriges första tidningssläkt, familjen Momma, som inledningsvis lät Dagligt Allehanda utvecklas från en liten nyhetsbilaga till en lönsam daglig tidning. Under alla årens lopp var den allt: självständig, anpasslig, liberal, radikal, kungatrogen, konservativ höger och tysk/nazistvänlig. Man kan i berättelsen om tidningen sålunda läsa också Sveriges historia.
En stor del av tidningens liv kretsar med och kring Aftonbladet. De båda kämpade ofta inte bara mot varandra som konkurrenter utan också med varandra i kamp för yttrandefrihet. Båda blev också indragna av statsmakterna ett antal gånger men hade förmågan att komma tillbaka. NDA fanns i Klararkvarteren förstås, dit den flyttade 1871 och blev en inflytelserik del i de klassiska kvarteren. När de sedan på 1940-talet började gå riktigt dåligt gjorde tidningen ett upphämtningsförsök genom byte till tabloidformat. Men parallellt med dessa ansträngningar pågick brådskande aktiviteter för att starta tidningen Expressen, och så fick det bli. Merparten av medarbetarna flyttade från den ena till den andra. Ett exempel på en lyckad företagstransfusion.
BIRGITTA PAHLÉN
KÄLLA: Jarl Torbacke: Allehanda skepnader. (Nya) Dagligt Allehanda 1767-1944. Nordicom Göteborg 2005, SYLWAN-serien nr 15.
|
Anna-kari Modin
