Tidningsutgivarna är en branschorganisation som arbetar för fria och konkurrenskraftiga medier för ett öppet och demokratiskt samhälle
KONTAKTPERSONER
Har du frågor eller funderingar som rör Kompetens och forskning? Ta gärna kontakt med mig!
Anna-kari Modin
Ansvarig Kompetens och forskning
Tel: 08-692 46 67
Mobil: 070-584 46 67
anna-kari.modin@tu.se
|
Sportspalterna är männens värld Speglar sportjournalistiken samhället? Gunilla Jarlbro, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet, har gjort en undersökning av sportsidorna i fem svenska dagstidningar en vanlig onsdag och analyserat bildmaterialet. Antalet bilder på män utgjorde 95 procent och bilder på kvinnor 5 procent. Därutöver var det en bild på en häst och en på ett hus. Anmärkningsvärt med tanke på att andelen aktiva medlemmar i specialidrottsförbunden är 38 procent kvinnor och 62 procent män, tycker hon och menar att sportspalterna i hög grad fortfarande verkar vara männens värld.Det här presenterades med anledning av Internationella kvinnodagen som vid Lunds universitet ägnades åt ett välbesökt heldagsseminarium på temat Genus och idrott. Föreläsare inom skilda områden talade bl a om kvinnors (brist på) representation på sportsidorna och inom Riksidrottsförbundets styrelser på olika nivåer samt om samband mellan ätstörningar och sportutövning. Herrlag bättre på marknadsföring Om sportsidornas urval och journalistik replikerade Sydsvenskans sportkrönikör Anja Gatu att sportjournalisterna visst speglar samhället och verkligheten. - I fotboll finns det få damlag på toppnivå och vi kan inte gå hur långt ner som helst i vår rapportering. Herrlag är bättre organiserade än damlag och är duktigare på att marknadsföra sig. Frågan man dock kan och ska ställa är om vi väljer att bevaka rätt saker. Karin Mattsson från Riksidrottsförbundet kommenterade närvaron/frånvaron av kvinnor på beslutsnivå inom idrotten. Själv kom hon dit via ridsporten och idogt styrelsearbete. - Hälften kvinnor i Riksidrottsförbundets styrelser, regionalt och centralt, är ett motto som inte alla lever upp till. Ännu dominerar männen även om föreningarna nu är mer observanta vad gäller flickor och pojkars möjligheter liksom på hur fördelningen av kommunala anslag ser ut. - Jämställdhetsfrågorna är viktiga för att Riksidrottsförbundets i framtiden ska kunna behålla sin attraktions- och konkurrenskraft och spegla befolkningen vad gäller kön, ålder och etnisk bakgrund. Hur formas idrottsidentiteter? Om hur unga fotbollstjejer formar sin identitet berättade sociologen Elisabeth Apelmo. - Fotbollen förkroppsligar många traditionellt manliga ideal som styrka, snabbhet, laganda och maskulinitet. Fotbollsspelande tjejer ses som "okvinnliga" och "lesbiska". De blir ständigt misstrodda och måste hela tiden bevisa att de kan spela fotboll. Elisabeth Apelmos undersökning ger dock en bild av starka kvinnor med bra självförtroende som vågar ta för sig och säga sin åsikt. Det är okej att vara tävlingsinriktad men det är också viktigt att ha kul tillsammans i laget. Malmö högskolas Jesper Fundberg, som utbildar blivande idrottslärare, har i sin doktorsavhandling studerat ett pojklag från en ort utanför Stockholm. I gruppen av 14-åringar frodades myten om manligheten, ivrigt underblåst av tränaren. - De här pojkarna ska vara bärare av "normalitet". De får inte spela som en kärring, inte vara bög eller invandrare. Normen är vit, heterosexuell medelklasskille. Och så undrar idrottsrörelsen varför de har så svårt att locka unga invandrartjejer till föreningarna… Föreställningen om idrotten som en social arena där alla kan vara med är nog starkare i teorin än i verkligheten, påpekade han och beklagade att idrottsrörelsen har svårt att ta till sig denna kritik. BIRGITTA PAHLÉN Källa: Genus och idrott. Seminarium vid Lunds universitet, mars 2008. www.mkj.lu.se
|
