Tidningsutgivarna är en branschorganisation som arbetar för fria och konkurrenskraftiga medier för ett öppet och demokratiskt samhälle
KONTAKTPERSONER
Har du frågor eller funderingar som rör Kompetens och forskning? Ta gärna kontakt med mig!
Anna-kari Modin
Ansvarig Kompetens och forskning
Tel: 08-692 46 67
Mobil: 070-584 46 67
anna-kari.modin@tu.se
|
Journalistyrket på glid när multimedierna tar vid Är journalistiken egentligen så särskilt märkvärdig? Finns det något som skiljer journalister från andra mediemedarbetare? Det frågar sig medieforskaren Gunnar Nygren i en ny bok. Är journalistyrket så speciellt att det likt läkar- och advokatyrket ska värnas och kallas en profession? Ja, så var det under några årtionden. Men nu är journalistik ett yrke på glid. Det är inte längre lika klart vad en journalist ska göra. Medieforskaren Gunnar Nygren menar att journalistrollen har "de-professionaliserats" och att yrket är på väg att förändras. Kanske kommer journalister att helt försvinna? Såsom en gång grafikerna gjorde.Journalister gör idag mycket som andra yrkesgrupper gjorde förut. Sedan grafikerna försvann hanterar journalisterna själva sina texter från ax till limpa och behöver också kunna hantera tekniken som används i produktionen. De förväntas också vara multijournalister som behärskar olika medieformer, likaså där både reporterjobbet och tekniken. Vissa uppgifter "i sanningens tjänst" dominerar mindre. Tiden räcker inte till för en alltför ambitiös käll-och faktakontroll. Deadline dygnet runt på nät och i direktsända bild- och ljudformer gör sanningen relativ och provisorisk. Vi publicerar vad vi vet nu och korrigerar allteftersom. Gunnar Nygren anser alltså att journalistrollen har "de-professionaliserats" efter sin glansfulla period som på 1970-talet kom med akademiska journalistutbildningar. Journalistförbundet lockade med exklusivt medlemskap och etiska regler och yrkeskodex skilde agnarna från vetet. Sammantaget gjorde detta journalisten allt mer professionell och journalistiken ansågs viktig som en självständig maktfaktor. Så förblev bilden i flera decennier. Ny teknik, nya villkor Men ny teknik, nya medieformer, nya konkurrenter och nya ekonomiska villkor har ändrat detta. Gunnar Nygren, i många år forskare och lärare vid JMK vid Stockholms universitet numera detsamma vid Södertörns högskola, har skrivit en bok om journalistyrket Yrke på glid - Om journalistrollens de-professionalisering. Boken utgår från egna och andras undersökningar bl a examensarbeten inom ramen för projektet Journalistiskt arbete i förändring som genomförts vid JMK 2006-2007. Den dagliga nyhetsjournalistiken har stått i centrum och data har samlats in via enkäter, intervjuer och redaktionsstudier, nationell statistik och rekryteringsannonser. Detta ger en aktuell inblick i den snabbrörliga mediebranschen. Ett viktigt ideal inom journalistiken är och har varit integriteten, föreställningen om en självständig journalistik som inte låter sig påverkas av utomstående intressen. Detta har uttryckts i de etiska yrkesreglerna i termer av "integritet" och "fri och självständig journalist". Detta har reglerats i avtal enligt vilket ingen journalist kan tvingas skriva mot sin övertygelse eller ta emot uppdrag av andra än sin egen redaktionsledning. Yrkesrollen har haft sin grund i tre nivåer; det dagliga journalistiska arbetet, de normer och rutiner som styr arbetet och de ideal och värderingar som omgett bilden av den oväldiga journalistiken, alltid redo och alltid i det allmänna bästas tjänst Hel- eller halvprofession? Den här bilden och/eller föreställningen gjorde journalisterna till något förmer - journalistiken ville vara en profession. En sådan utmärks av utbildnings- och kunskapsmonopol (bara vi kan), gemensam etik och särskilda yrkesregler, en kombinerad facklig och yrkesorganisation som prövar en presumtiv medlems behörighet (Journalistförbundet), höga mål och självständighet i arbetet. Trots att allt detta till synes varit för handen har journalistiken ändå stannat vid vad som kan kallas en halvprofession. Rekryteringen till yrket fortsatte att ta vida svängar förbi de akademiska skolorna, alla var inte - eller fick inte vara med i Journalistförbundet. Yrket bröts upp i olika heterogena grupper och nu har också medieformerna differentierats, vilket gjort arbetsuppgifterna minst sagt diversifierade. Dagspressen sysselsätter numera en minoritet av journalisterna. Andelen har minskat från 55 procent 1989 till 43 procent år 2005. Särskilt gäller detta kvällspressen som har halverat sin andel av journalistkåren. Även landsortspressen ger numera arbete åt betydligt färre journalister. Fler jobbar i stället inom radio och tv; andelen har ökat från 14 till 24 procent. Fack-och populärpress har ökat sin andel journalister i takt med ökande antal tidskrifter. Det blir också fler frilansjournalister, vilka ofta jobbar för fack- och specialpress. Lösa förbindelser Allt fler journalister har lösa förbindelser med medieföretagen, som tillfälligt anställda eller som frilansare. Knappt två tredjedelar av Journalistförbundets medlemmar har fasta jobb, medan 31 procent har tillfälliga jobb, är frilansare eller arbetslösa. Nu är långt ifrån alla som arbetar inom medierna medlemmar i detta förbund. Anslutningsgraden har blivit lägre och förbundet har svårare att rekrytera bland dem som kommer in i de nya medieformerna. Medlemsantalet sjunker också till följd av pensionsavgångar bland de äldre och trogna medlemmarna. Inom parentes kan då noteras att förbundet inför kongressen i år har att ta ställning till förslag om breddning av medlemskåren också till journalistiken näraliggande yrken, t ex informatörer, vilka utestängdes för ca femton år sedan. Nu handlar det om att undvika ekonomisk kris "vi kanske ska ändra lite på vår syn på vad som är journalistik" (tidningen Journalisten, juni 2007). Färre platsannonser Ett mått på att det inte längre är journalistik och journalister som är huvudfåran inom mediefältet utgör platsannonserna. Inom projektet gjordes en jämförelse mellan åren 1986 och 2006. Det är betydligt färre journalistjobb som annonseras 2006 än 20 år tidigare, trots att det finns fler medier. En norsk undersökning visar samma sak, och en del av förklaringen är intern rekrytering och anställning av dem som tidigare frilansat. De jobb som utannonseras är mera sällan reporter eller journalist utan i stället nya tjänster som t ex webbredaktör eller projektledare. Ser man till beskrivningen av arbetsinnehåll förstärks bilden av att medieföretagen söker färre innehållsproducenter. Det är annat som ökat, främst arbete som hänger ihop med att vara chef, ansvara för budget, utveckla och planera. Medierna har dock inte mindre innehåll än för 20 år sedan, men innehållet är lite annorlunda. Det egenproducerat nyhetsmaterialet är mindre dominerande och mer fack- och specialinnehåll kommer från "de lösa förbindelserna", från produktionsbolag eller genom internt utbyte inom nätverk eller inom koncernen. För att hantera dessa strömmar av material krävs tjänster med nytt innehåll; planera, hantera, placera. Gunnar Nygren resonerar utifrån dessa fakta kring journalistens förändrade position och minskade makt. Marknadsföring och annonssäljare är tätare kopplade till redaktionen och man bedömer journalistiken och dess olika former också från ekonomisk synvinkel. Nyheter och annat innehåll anskaffas där de är billigast. Publiken/läsarna har också nya vanor och hämtar sina nyheter från olika håll och har själv tillgång till källorna via internet. - Journalistiken har inte blivit sämre, menar Gunnar Nygren. Tvärtom är publik/läsare mera kunniga och mer intresserade och ställer höga krav. Men makten över det egna arbetet är mindre för journalisten och yrkesrollen har förändrats. - Journalisten blir mindre inriktad på att vara en del i samhällsutvecklingen och i de demokratiska processerna och mer inriktad på att tillfredsställa en specialpublik. BIRGITTA PAHLÉN Källa: Gunnar Nygren: Yrke på glid - Om journalistrollens de-professionalisering. Stiftelsen Institutet för Mediestudier, februari 2008. www.mediestudier.se
|
