Tidningsutgivarna är en branschorganisation som arbetar för fria och konkurrenskraftiga medier för ett öppet och demokratiskt samhälle
KONTAKTPERSONER
Har du frågor eller funderingar som rör Kompetens och forskning? Ta gärna kontakt med mig!
Anna-kari Modin
Ansvarig Kompetens och forskning
Tel: 08-692 46 67
Mobil: 070-584 46 67
anna-kari.modin@tu.se
|
Det nya Sverige är ganska likt det gamla De digitala medierna har slagit igenom ordentligt, men utan att det gått utför för de traditionella medierna. Se där en enkel sammanfattning av vad årets SOM-bok har att säga om den aktuella mediesituationen i riket. Svenskarna är kaxiga, tror på sig själva på nationen och på en positiv framtid. Bland de yngsta tror 85 procent att de själva kommer att få det bättre och nästan hälften att även svenskar i allmänhet kommer att få det bättre. Det nya Sverige kommer att tillhöra vinnarna under 2000-talet.Att mer kultur ger bättre tillväxt kan man också inhämta som åsikt i SOM-boken. I informationssamhället gäller inte längre naturresurser och billig arbetskraft som utvecklingsgrund. Den svenska samhällsekonomins nya motorer är i stället kunskap och kreativitet. Allt detta låter ju hoppfullt för mediernas möjligheter såväl ekonomiskt som intellektuellt. Det nya Sverige är titeln på årets SOM-bok och presenterar 500 sidor och trettiosju kapitel, resultat från SOM-institutets mätningar under hösten 2006 av allt möjligt som berör Samhälle, Opinion och Medier i form av åsikter, attityder och vanor Den årliga rapporten baseras på frågor som sänds ut till 6.000 svenskar mellan 15 och 85 år och som samlas in under flera månader. Svarsfrekvensen är ungefär 60 procent. Undersökningarna går tillbaka ända till mitten av 1980-talet. Medierna lunkar på Vad händer då med medierna? Ja, inte något dramatiskt. Det lunkar på, fast svagt neråt i siffror vad gäller pappersläsning, särskilt för kvällspressen. Men digital kvällspress går framåt och fortfarande är det drygt sjuttio procent av svenskarna som betalar upp till ett år i förväg för att få sin morgontidning i brevlådan. Regelbundenheten börjar naggas i kanten; de som läser mer sällan än en gång i veckan har ökat och en något större andel står utanför dagstidningsmarknaden. Fortfarande - precis som det var på 1970- och 1980-talen - är framför allt morgonpressens starka sidor i tur och ordning lokalsamhällets nyheter, politik och samhälle i allmänhet samt nöjen och sport. Fortfarande gäckar den tryckta pressen alla profetior om undergång och ond, bråd död. Åtminstone sedan 1980-talet har frågan om hotet från nya medier varit på dagordningen. Till en början handlade det om satellit och kabel som hotade public service i radio och tv. Nu handlar det om digitaliseringen av televisionens marknät, vilken i sin tur kommer att öppna för ytterligare ett stort antal tv-kanaler finansierade genom reklam eller abonnemang. 1990-talets stora medieteknikfråga blev internet. Det skulle bli grunden för den nya ekonomin som i sin tur skulle skapa ett nytt Sverige. Den svenska allmänheten var visserligen beredd att förhållandevis snabbt ta till sig tekniken men mindre intresserad av att raskt ändra sina vanor. De yngre tog till sig de nya möjligheterna, men det var inte tillräckligt för att skapa en jättemarknad. Bredband triggar Efter hand har bilden ändrats. Den viktigaste drivkraften har varit bredbandet. Andelen av allmänheten som bor i hushåll med bredbandsuppkoppling har ökat dramatiskt de senaste åren: sedan 2004 har andelen fördubblats från 30 till 60 procent uppkopplade. Det har i sin tur medfört ytterligare uppgång i andelen hushåll med tillgång till internet. Att bredbandstillgången nått över 50 procent och att över 80 procent av svenskarna bor i hushåll med internettillgång är ett tydigt tecken på det nya Sverige Det är dock inte bara bredband som fått ökad spridning i svenska hushåll. DVD-spelaren är år 2006 i stort sett är ikapp videon, vars spridning minskar och är en teknik på väg ut. Mp3-spelare är en snabbt växande teknik med stor spridning, framför allt bland yngre antingen som en fiffig musikmaskin eller som en del av mobiltelefonen. En annan ny teknik i början av sin utveckling är IP-telefoni. Teknikspridningen öppnar för informationsförmedling och opinionsbildning i nya former. Bloggar är bara ett exempel. Många av de nya tjänsterna har varit bundna till datorn och även om andelen portabla datorer ökar är datorn i de flesta hushåll stationär. Den förändring som kan förväntas innebär att mobiltelefonen blir en ny plattform för digitala nättjänster. Ännu så länge hindrar osäker teknik och oklar prissättning en riktigt snabb vidareutveckling. Varningsflagga dock - för rätt vad det är Det är alltså ännu de traditionella medierna och kanalerna som dominerar allmänhetens vanor. Den ökande tillgången på nyheter förefaller i relativt liten utsträckning ha påverkat nyhetsvanorna. Den traditionella dagstidningen på papper (numera icke att förglömma inklusive gratistidningarna) är fortfarande den viktigaste nyhetskällan. Över tid finns dock tendenser att vanan att läsa tidningar på papper kan påverkas av nätnyhetsläsning, men överlag gäller ännu att pappers- och nätversionerna fyller delvis olika funktioner. Internet är mediet för uppdatering av vad som har hänt, medan de traditionella nyhetskällorna ger en mer sammanhållen bild av skeendet. BIRGITTA PAHLÉN Källa: Sören Holmberg, Lennart Weibull (red): Det nya Sverige, SOM-institutet om Samhälle, Opinion och Medier, rappport nr 41, 2007. www.som.gu.se 
|
