Tidningsutgivarna är en branschorganisation som arbetar för fria och konkurrenskraftiga medier för ett öppet och demokratiskt samhälle
KONTAKTPERSONER
Har du frågor eller funderingar som rör Juridik & Etik? Ta gärna kontakt med någon av oss!
Per Hultengård
Chef legal affairs
Tel: 08-692 46 46
Mobil: 070-815 75 29
per.hultengard@tu.se
Alexandra Lundvik
Jurist
Tel: 08-692 46 47
Mobil: 076-527 46 47
alexandra.lundvik@tu.se
Hem 
Juridik & etik Upphovsrätt PM Upphovsrätt PM 5/07 Upphovsrätt och arkivdatabaser
Juridik & etik Upphovsrätt PM Upphovsrätt PM 5/07 Upphovsrätt och arkivdatabaser
|
PM 5/07 Upphovsrätt och arkivdatabaser Svea hovrätt har nu i två domar beslutat om vad som är att anse som skälig ersättning när artiklar lagts in i arkivdatabaser och upphovsmannen gör gällande att detta skett utan dennes tillstånd.Den första domen gällde Mediearkivet och överklagades till Högsta domstolen, som inte lämnade prövningstillstånd. Hovrätten fann där att "tillgängliggörande i form av framförande i en databas över Internet är väsensskilt från en förstagångspublicering" och att förstagångsarvodet därför inte var relevant som måttstock för ersättningens storlek. Hovrätten anförde vidare att den ersättning som kan komma ifråga skall vara marknadsanpassad och att detta innebär att "även de affärsmässiga förutsättningar under vilka verket har utnyttjats måste vägas in", liksom arten och omfattningen av utnyttjandet. I målet var visat att ingen annan än upphovsmannen själv hade tagit fram artiklarna för läsning i Mediearkivet och de hade lagts in i databasen först två år efter papperstidningspubliceringen. Hovrätten konstaterade vidare att Mediearkivets databas uppvisade "stora likheter med ett traditionellt klipparkiv" . Med hänvisning till dessa omständigheter ansåg hovrätten att ett skäligt vederlag för Mediearkivets utnyttjande inte kunde bestämmas till något annat än ett lågt belopp och fastställde detta belopp till 100 kronor per artikel. Detta kan jämföras med att upphovsmannen själv hade yrkat på ett skäligt vederlag om drygt 5.000 kronor per artikel. Den andra domen - som gällde Affärsdata - bekräftar det synsätt som hovrätten lade fast i domen om Mediearkivet. Hovrätten citerade längre partier från domskälen i målet mot Mediearkivet och fastställde ersättningen till 200 kronor per artikel. Att beloppet här sattes högre motiverades med att artiklarna i detta fall hade lagts in i Affärsdatas bas i direktanslutning till papperspubliceringen medan de i målet mot Mediearkivet alltså lades in först efter två år. Detta kan dock jämföras med att upphovmannen hade yrkat på ett skäligt vederlag om 3.500 kronor per artikel. I Affärsdata-målet hade upphovsmannen dessutom begärt 8.000 i skadestånd. För att skadestånd skall utgå krävs att förfogandet skett med uppsåt eller oaktsamhet. Hovrätten konstaterar här att om Affärsdata skulle anses ha agerat oaktsamt genom att inte kontrollera rättigheterna till det material de olika tidningarna lägger in i artikeldatabasen innebär det att man inte heller skulle kunna lita på att tidningarna uppfyller sina förpliktelser att klarera rättigheterna enligt avtalen mellan tidningarna och Affärsdata. Hovrätten anför också att ett krav på sådan kontroll av det material som dagligen läggs in i basen skulle innebära en orimlig belastning på Affärsdata och i realiteten omöjliggöra sådan databaslagring. Oaktsamhet kan därför endast lägga den tidning till last som lägger in material i databasen och något skadestånd på grund av oaktsamhet skall därför inte utgå från Affärsdata. För eventuella framtida tvister rörande artiklar som lagts in i artikeldatabaser utan upphovsmannens tillstånd ger de två domarna alltså viktiga besked på två punkter. För det första skall som skäligt vederlag inte accepteras högre belopp än 200 kronor per artikel. För det andra skall från arkivdatabasföretaget något skadestånd på grund av oaktsamhet inte utgå.
|
