Tidningsutgivarna är en branschorganisation som arbetar för fria och konkurrenskraftiga medier för ett öppet och demokratiskt samhälle
KONTAKTPERSONER
Har du frågor eller funderingar som rör Juridik & Etik? Ta gärna kontakt med någon av oss!
Per Hultengård
Chef legal affairs
Tel: 08-692 46 46
Mobil: 070-815 75 29
per.hultengard@tu.se
Alexandra Lundvik
Jurist
Tel: 08-692 46 47
Mobil: 076-527 46 47
alexandra.lundvik@tu.se
Hem 
Juridik & etik Upphovsrätt PM Upphovsrätt PM 4/96 Varumärke
Juridik & etik Upphovsrätt PM Upphovsrätt PM 4/96 Varumärke
|
PM 4/96 Varumärke Skydd av tidningars varumärke på datanät Det frågas ofta om tidningars namn som varumärken och vilket skydd dessa har i BBS:er och på Internet. Att vara medveten om sitt varumärkesskydd blir alltmer betydelsefullt i takt med att antalet uppkopplingar till nätet ökar, oavsett om tidningsföretaget har för avsikt att själva etablera sig på Internet eller inte. I följande PM ger Ingrid Linnarsson, jurist hos Tidningsutgivarna, information och svar på frågorna om tidningsföretag behöver registrera sina varumärken samt vilket skydd ett tidningsföretag har redan i dag. För ytterligare information och vid frågor är ni välkomna att kontakta Ingrid Linnarsson, tel: 08 - 692 46 51, e-post: ingrid.linnarsson@tu.se.Informationen i PM:n är uppdelad i fyra delar: A) Allmänt - generell information om vad ett varumärke är och hur skydd erhålls, rätt till firma, utgivningsbevis m m. B) Speciellt för tidningsföretag - tidningen på nätet såsom vara eller tjänst, vilket skydd som finns och kan erhållas. C) Okynnesregistreringar av elektroniska adresser - praktiskt exempel på intrång i företags varumärke. D) Sammanfattning - en kort summering av vilket varumärkesskydd ett tidningsföretag har samt kan skaffa sig på nätet. **** Skydd av tidningars varumärke A) Allmänt Varumärke Varumärket är ett kännetecken för varor och tjänster. Det kan bestå av ordmärke - ett eller flera ord - såsom i fråga om tidningar, t ex Barometern och Dagens Nyheter eller förkortningar såsom t ex SvD och GP. Varumärket kan även bestå av ett figurmärke - ord och bild i kombination - såsom Shell med sin kända snäcka, eller Apple med det randiga äpplet. Även utformningen av en produkt eller dess förpackning kan utgöra varumärke, exempelvis Coca-Colas kurviga flaska och Salvador Dalís parfymflaska med form av en näsa. Ett varumärke kan skyddas för viss vara eller tjänst på två sätt: genom inarbetning eller registrering. Inarbetning Ett varumärke kan uppnå varumärkesskydd genom att vara inarbetat inom ett visst område i Sverige. Bland dem som märket riktar sig till skall det vara allmänt känt som beteckning för innehavarens varor. Det finns inga krav när det gäller tidningar att alla inom en viss omsättningskrets (t ex läsare, distributörer) skall känna till varan, men det skall vara en avsevärd del som gör det. Marknadsundersökningar och procentsatser används i praktiken för att bevisa att inarbetning har skett. Registrering En registrering av varumärke ger innehavaren ensamrätt att använda märket. Ingen annan får då använda varumärket eller annat förväxlingsbart kännetecken på varor eller förpackningar, i reklam eller på annat sätt. Kännetecken är förväxlingsbara endast om de avser varor av samma eller liknande slag. Skyddsomfånget för exempelvis en tidnings varumärke omfattar inte tvättmedel eller olja, eftersom det inte finns någon varuslagslikhet. Patent- och Registreringsverket (PRV) i Stockholm är den myndighet som registrerar varumärken. Varumärkesregistreringen gäller under tio år och förlängs med ytterligare tioårsperioder då avgift betalats. Användartvång Det finns användningstvång på ett registrerat varumärke. Om ett varumärke registreras men inte används under en femårsperiod kan registreringen helt eller delvis upphävas. Det krävs emellertid att någon för talan om hävning inför domstol för att så skall ske. Klassindelning Varumärken registreras i olika klasser, som överensstämmer med internationell klassificering. Det finns 42 klasser av varor och tjänster och indelningen är endast av praktisk art för att skapa en viss överskådlighet i systemet. Varje klass omfattar varor av de mest skilda slag. Till exempel klass 9 omfattar såväl CD-spelare som kassaapparater och klass 28 både sportskor och julgransprydnader. Vad som kan skyddas Den grundläggande förutsättningen för att få varumärkesrättsligt skydd är att varumärket äger särskiljningsförmåga. Det gäller både vid inarbetning och registrering. Kännetecknet måste skilja ut sig och vara distinkt på något sätt. Av detta följer att det inte går att få skydd för beskrivande beteckningar som t ex Läsaren och Nyheter för en tidning. Däremot kan man uppnå särskiljningsförmåga efter inarbetning. Det mest kända exemplet är Karlssons Klister som p g a sin beskrivning av varan och avsaknad av särskiljningsförmåga fick varumärkesskydd först efter många års inarbetning. Icke registrerbara förkortningar som t ex DN, G-P, SvD med flera kan därför anses ha uppnått varumärkesskydd genom inarbetning. Degenererade varumärken Termos är ett varumärke som degenererats, eftersom det i folkmun blivit beteckning på varan som sådan och inte det speciella varumärket. Det går inte längre för tillverkningsföretaget att hävda varumärkesrättsligt skydd för märket termos. Gladpack såsom beteckning för plastfolie ligger också i riskzonen, liksom Tipp-Ex för vit korrigeringsfärg. Ibland kan man se att ett varumärke innehåller symbolen ® eller ?, exempelvis Kellogg's®. Detta härrör från amerikansk rätt, och har ingen officiell status i Sverige. Rent praktiskt används ® för att markera i t ex ordböcker och lexikon att det är fråga om ett varumärke och på så sätt förhindra degenerering. Firma Ett företags verksamhet drivs under ett namn. Verksamhetsnamnet kallas för firma. Ett företags varumärke är inte samma sak som ett företags firma. Enda likheten är att skydd kan erhållas på samma sätt: genom registrering eller inarbetning. Firman identifierar företaget och en registrerad firma ger skydd mot förväxlingsbara firmor, inte för dess produkter. Utgivningsbevis Utgivningsbevis krävs för att få ge ut en periodisk skrift, t ex en tidning. Vid ansökan kontrollerar PRV att skriftens titel inte är lik titeln på någon annan skrift som tidigare fått utgivningsbevis. Detta är en formell kontroll för att förväxlingsbara tidningstitlar skall undvikas. Den innebär alltså inte att en skrift därmed har ensamrätt och kan hävda namnintrång eller liknande. Det är endast om varumärkesskydd finns som det är möjligt att hävda att någon annan gör intrång i tidningsföretagets varumärke, vilket följer av helt andra regler än de som rör utgivningsbevis. B) Speciellt för tidningsföretag Tidningen på nätet Många tidningsföretag har satt upp en WWW-server och publicerar sig elektroniskt på Internet. Den elektroniska tidningen får ett namn som ofta är detsamma som den tryckta tidningens. En tryckt tidning kan ha ett varumärkesrättsligt skydd för sitt varumärke - namn eller förkortning - genom registrering eller genom inarbetning, i hela Sverige eller lokalt. Detta varumärkesskydd omfattar även elektronisk tidning till viss del. Registrering Informationen i tryckt respektive elektronisk tidning uppträder i olika form. Hur man beskriver denna form och definierar det man vill skydda avgör i vilka klasser man får skydd när man registrerar ett varumärke och därmed omfånget av skyddet. En tryckt tidning såsom vara skyddas i klass 16. Detta omfattar även varan elektronisk tidning. En elektronisk tidning kan t ex även betraktas såsom ett magnetiskt datamedia och det sorterar i så fall under klass 9. När det gäller utgivning av tryckt tidning är det en tjänst som sorterar under klass 41. Denna klass omfattar också utgivning av elektronisk tidning. Elektronisk tidning såsom tjänst kan emellertid omfattas även av ett antal andra klasser. Inarbetning Att en tryckt tidning har varumärkesrättsligt skydd genom inarbetning hos läsare inom ett visst område medför att samma varumärke även är skyddat då tidningen är publicerad på datanätet. Dyker varumärket upp på Internet utan tillstånd från tidningsföretaget bör detta hävda varumärkesintrång, eftersom det inarbetade varumärket använts på den lokala marknaden. C) Okynnesregistreringar av elektroniska adresser Det förekommer okynnesregistreringar av elektroniska adresser på nätet. En svensk mediekonsult lyckades registrera den elektroniska adressen "jan.stenbeck-kinnevik.com" på Internet i USA. Detta skedde helt öppet och i enlighet med de amerikanska reglerna. Enligt konsulten kan man i princip registrera en adress på Internet bara den är ledig. Syftet med okynnesregistreringen var att statuera ett exempel. Mediekonsulten ville ge en varningssignal åt företag att skaffa sig en klar strategi för att skydda sitt företag och sina varumärken samt förhindra risken att oriktig information sprids. Skälet till att konsulten valde just Kinnevik uppges vara att han ville visa att inget företag kan känna sig säkert, inte ens en av landets största IT-koncerner. Kinnevik har nu fått adressen överlämnad till sig. Mediekonsulten uppmanar svenska företag att registrera namn och varumärken i Internet, både i Sverige och på sina exportmarknader. Fler liknande händelser har utspelats. En reporter på tidningen Wired registrerade "mcdonalds.com" för privat bruk och även företagen MTV och Microsoft har drabbats. För att försvåra okynnesregistrering har det amerikanska huvudorganet Internic därför infört nya regler. I Sverige är registreringsreglerna strängare än i USA. För att erhålla en Internetadress kontrollerar en av de tre operatörer i Sverige som säljer Internetanslutningar att den ansökande personen har rätt till bolags- eller organisationsnamnet. Därefter får Björn Eriksen på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm kontrollera adressen ytterligare en gång, innan ansökaren får den. Sedan 1985 är Eriksen ansvarig för de svenska adressregistreringarna på uppdrag av Internic. Det ansökande företaget registrerar först en domänadress och under denna t ex sina varumärken. Det finns i dag ca 15 000 domänadresser, varav 3 000 innehas av privatpersoner. D) Sammanfattning En tidnings namn är dess varumärke. Varumärket kan erhålla varumärkesrättsligt skydd genom registrering eller inarbetning. De flesta tidningar torde, även om varumärket inte är registrerat, ha varumärkesrättsligt skydd genom inarbetning inom sitt område. Detta skydd omfattar både tryckt och elektronisk tidning och innebär att ingen annan får använda varumärket eller något annat förväxlingsbart kännetecken på tidning eller liknande vara. Mot ovanstående bakgrund rekommenderar vi att varje tidningsföretag noga bevakar sitt varumärke samt överväger registrering av varumärket där det anses befogat. Vid upprättande av strategi över hur det egna varumärket skall bevakas bör följande punkter tänkas över: · Har tidningsföretagets samtliga märken varumärkesrättsligt skydd? · Bör/kan registrering av varumärket ske? · Vem skall hålla uppsikt över tidningens varumärken och vidta åtgärder när det behövs? · Krävs marknadsföringsåtgärder för att få märket/märkena inarbetade? · Är domänadressen samt varumärkena registrerade på Internet? 1996-03-25 Ingrid L Sandell
|
