PM 23/06 Utredningshot mot tryck- & yttrandefriheten
En statlig utredning har skissat på tre olika framtida alternativ för de svenska mediegrundlagarna - två av dem innebär en kraftig försämring av tryck- och yttrandefrihetsskyddet och det tredje innebär att tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) slås samman. Tidningsutgivarna förordar ett fjärde alternativ, där TF och YGL behålls.
1. Inledning
Som flera tidningar redan uppmärksammat har den statliga tryck- och yttrandefrihetsberedningen i ett s k "debattbetänkande" skisserat olika alternativ för en framtida reglering av grundlagsskyddet för tryck- och yttrandefriheten.
Flera av förslagen innebär - om de skulle genomföras - en kraftig försämring av det starka skydd som tryck- och yttrandefriheten åtnjuter i Sverige genom tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).
Tidningsutgivarna redogör i det följande för bakgrunden till förslagen och deras innehåll och kommenterar vilka effekter de skulle få vid ett genomförande.
2. Om tryck- och yttrandefrihetsberedningen
Tryck- och yttrandefrihetsberedningen är en statlig enmansutredning ledd av justitierådet Göran Regner. Beredningen tillsattes efter valet 2003 för att finnas som "bollplank" till regeringen i tryck- och yttrandefrihetsrättsliga frågor, men gavs också direktiv om att se över det framtida grundlagsskyddet på området. Till beredningen finns knuten en parlamentarisk samrådsgrupp och ett antal experter. Bakom betänkandet står dock endast utredaren själv.
3. Direktiven
I direktiven till beredningen angavs bl a att den skulle överväga om det mot bakgrund av den tekniska och mediala utvecklingen är möjligt att i längden behålla en teknikberoende grundlagsreglering av yttrandefriheten i medierna och om det på sikt finns skäl att slå samman TF och YGL till en grundlag.
4. Om debattbetänkandet
Det skall noteras att betänkandet är ett "debattbetänkande". Till skillnad från vanliga utredningar som remissbehandlas och sedan tillsammans med remissyttrandena läggs till grund för eventuella lagstiftningsförslag, är tanken att beredningen skall arbeta vidare med frågan om ett nytt grundlagsskydd för tryck- och yttrandefriheten efter det att remissyttranden avlämnats.
5. Betänkandets tre huvudalternativ
I betänkandet skisseras tre huvudalternativ för en framtida grundlagsreglering. Dessa innebär följande:
a) Minimialternativet
I Minimialternativet upphävs TF och YGL. Yttrandefriheten kommer då endast att skyddas av artikel 10 i Europakonventionen, av regeringsformens allmänna regel om yttrandefrihet samt av en ny bestämmelse i regeringsformen. Av denna bestämmelse skall framgå att de viktigaste tryck- och yttrandefrihetsrättsliga principerna skall iakttas i fråga om alla yttranden, men särskilt i fråga om begränsningar av yttrandefriheten i yttranden som offentliggörs genom skrifter, tekniska upptagningar och elektroniska överföringar.
b) Mellanalternativet
I Mellanalternativet upphävs likaså TF och YGL. Yttrandefriheten kommer att skyddas genom artikel 10 i Europakonventionen, av regeringsformens allmänna regel om yttrandefrihet och i ett nytt särskilt kapitel i regeringsformen med rubriken "Yttrandefrihet i vissa medier". I detta kapitel anges de grundläggande tryck- och yttrandefrihetsrättsliga principerna på ett utförligare sätt än i Minimialternativet.
Mera detaljerade regler - som i dag finns i TF och YGL tillsammans med de grundläggande principerna - anges i en vanlig lag, kallad Massmedielagen.
Bestämmelserna om allmänna handlingar i TF:s 2 kap. flyttas in i ett nytt 4 kap. i regeringsformen.
c) Maximialternativet
I Maximialternativet slås TF och YGL samman till en ny yttrandefrihetsgrundlag. Innehållsmässigt bibehålles dock den nuvarande regleringen, med vissa materiella begränsningar som dock - med ett undantag - innebär att tryck- och yttrandefriheten stärks eller att ett otydligt rättsläge klargörs. Undantaget gäller tekniska upptagningar, där det föreslås att vissa ursprungsuppgifter skall anges på upptagningen för att grundlagsskydd skall gälla.
6. Det fjärde alternativet - "status quo-lösningen"
Beredningen konstaterar emellertid att det även finns ett fjärde alternativ - även om det inte presenteras bland de tre huvudalternativen - och det är att bibehålla TF och YGL som de är, möjligen med de materiella ändringar som föreslås i Maximialternativet.
7. Tidningsutgivarnas kommentar
Om teknikoberoende och Minimi- & Mellanalternativen
Som konstaterades inledningsvis innebär flera av förslagen, framför allt det s k Minimialternativet och Mellanalternativet - om de skulle genomföras - en kraftig försämring av det starka skydd som tryck- och yttrandefriheten åtnjuter i Sverige.
Beredningen har följt sina direktiv och undersökt frågan om det går att göra yttrandefrihetsskyddet teknikoberoende. Minimi- och Mellanalternativen illustrerar att detta är möjligt, men också de negativa konsekvenser det skulle föra med sig.
Skyddet för tryck- och yttrandefriheten skulle bli mindre stabilt och mindre förutsägbart. Delar av skyddet skulle helt eller delvis falla bort; det gäller bl a principerna om ensamansvar, meddelarskydd och en särskild rättegångsordning med jury.
I den utsträckning det som i dag regleras på grundlagsnivå istället skulle anges i vanlig lag kan en sådan lag ändras med ett enkelt riksdagsbeslut, till skillnad från grundlagarna som kräver två riksdagsbeslut med mellanliggande riksdagsval.
Frågan är därför om det ens är önskvärt att försöka göra grundlagsskyddet teknikoberoende. Tvärtom ligger en oerhörd styrka just i teknikberoendet. Det innebär att grundlagsskyddet knyts till publiceringsformen och gäller oberoende av yttrandets innehåll. En sådan ordning förhindrar skönsmässiga bedömningar av ett yttrandes innehåll eller bedömningar av huruvida något är bra eller dåligt från yttrandefrihetssynpunkt eller skall anses ha eller inte ha med yttrandefrihet att göra.
Enligt Tidningsutgivarnas mening bör därför teknikberoendet behållas och Minimi- och Maximialternativen endast tjäna som avskräckande exempel på vad som händer om TF och YGL tas bort.
Om Maximialternativet
När det sedan gäller det s k Maximialternativet kan - på samma sätt som gjordes i diskussionerna på 1980-talet - ifrågasättas varför TF och YGL skulle läggas samman. Beredningen konstaterar själv att "Det är dock tveksamt om den nuvarande uppdelningen av skyddet för yttrandefriheten på två grundlagar egentligen innebär något problem i sig och om en sammanslagning av TF och YGL utgör någon förbättring, ens i pedagogiskt avseende".
Tidningsutgivarna delar den bedömningen. Till detta kommer det argument som anfördes i den tidigare diskussionen på 1980-talet, nämligen risken för "smittoeffekter", d v s en risk för en uttunning av TF-skyddet som i en del avseenden är starkare än YGL:s.
Tidningsutgivarna avvisar därför även detta alternativ.
Lyft fram det fjärde alternativet!
Tidningsutgivarna förordar istället det fjärde s k "status quo-alternativet". Det saknas både skäl och argument för att göra de dramatiska ändringar som de tre huvudalternativen innebär. Då bör man avstå och behålla TF och YGL var för sig.
De materiella ändringar som föreslås i Maximialternativet kan övervägas och genomföras, möjligen med undantag för förslaget om ursprungsuppgifter på tekniska upptagningar som krav för grundlagsskydd, vilket är en försämring jämfört med i dag.
Ta debatten!
Det är nu oerhört viktigt att branschen på bred front gör sin röst hörd, tar avstånd från huvudalternativen och lyfter fram status quo-lösningen. Utanför mediebranschen finns många krafter som gärna skulle se ett förenklat grundlagsskydd för tryck- och yttrandefriheten.
Tidningsutgivarna vill därför avslutningsvis uppmana tidningar och medlemsföretag att i ta ställning och ge sig in i den debatt som tryck- och yttrandefrihetsberedningen inbjudit till.
|
Per Hultengård
Alexandra Lundvik
Juridik & etik 
