TU och Siren kräver sekretessändring

TU och Nyhetsbyrån Siren kräver i en gemensam skrivelse till justitiedepartementet att sekretessreglerna om varsel som lämnas till arbetsförmedlingen ändras. Bakgrunden är att både TU och Siren i flera fall kunnat konstatera att sekretessen är omotiverat sträng och i praktiken leder till att nästan inga uppgifter alls kan lämnas ut.

  Ladda ner hela skrivelsen här

Svenska Tidningsutgivareföreningen (TU) och Nyhetsbyrån Siren har vid ett antal tillfällen noterat problem kring regleringen av sekretess i varselärenden och vill därför uppmärksamma justitiedepartementet på följande.

Av 28 kap 12 § Offentlighets- och Sekretesslagen, OSL (2009:400) framgår att sekretess gäller i ärende om arbetsförmedling och ärende enligt lagstiftningen om anställningsfrämjande åtgärder för uppgift om enskilds- affärs- eller driftsförhållanden om det inte står klart att uppgiften kan lämnas ut utan att den enskilde lider skada.

Paragrafen syftar till att skydda enskildas affärs- och driftsförhållanden, d v s i praktiken företag. I praktiken handlar det inte sällan om varsel som meddelats enligt lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder.

Paragrafen är utformad med ett omvänt skaderekvisit, d v s med en presumtion för sekretess. I rättspraxis har detta så gott som undantagslöst inneburit en absolut sekretess i och med att begäran om att få ta del av uppgifter om varsel avslagits.

Enligt TU:s och Sirens mening finns det skäl att ifrågasätta den avvägning som här gjorts mellan offentlighets- och sekretessintresset. Sett i perspektivet av de senaste årens lågkonjunktur där ett stort antal av landets företag tvingats varsla medarbetare är detta i sig inte någon märklig utan snarare harmlös uppgift från skadeprövningssynpunkt.

På platser i landet som berörs av varsel har uppgifterna dessutom ett stort allmän- och offentlighetsintresse för medborgarna, vilket inte ofta kan förverkligas genom att tidningar, nyhetsbyråer och andra massmedier begär ut och publicerar sådana uppgifter.

Detta omöjliggörs dock genom den stränga sekretess som för närvarande gäller och som leder till att myndigheter och domstolar i praktiken inte gör någon reell sekretessprövning. Det finns självfallet
situationer, då ett sekretessintresse kan ha företräde, men detta kan inte gälla generellt.

Mot den bakgrunden hemställer TU och Siren att justitiedepartementet initierar en översyn av sekretessregleringen i 28 kap 12 § OSL med inriktning mot en ändring till ett rakt skaderekvisit.

Per Hultengård
Chefsjurist, TU

Matti Larsson            
Chefredaktör, Nyhetsbyrån Siren