Tidningsutgivarna är en branschorganisation som arbetar för fria och konkurrenskraftiga medier för ett öppet och demokratiskt samhälle
|
Forskare om ungdomars användning av medier Tvåhundra ungdomsforskare från tjugofem länder samlades på Södertörns högskola söder om Stockholm den 12-14 januari. Cirka 150 forskare presenterade undersökningar om ungdomars medieanvändning, livsstil, arbete och inställning till högre studier. Konferensen Nordic Youth Research Information Symposium, NYRIS, hölls för nionde gången sedan 1987. Det mångvetenskapliga symposiet tar främst upp nordisk forskning, men har under åren attraherat allt fler forskare från övriga Europa och resten av världen.Internet, möjligheterna fler än riskerna Sonia Livingstone från England som är socialpsykolog och medieforskare och ett välkänt namn inom ungdomsforskning inledde konferensen. Hon talade om de möjligheter som Internet ger, men samtidigt de risker unga människor mellan 9 och 19 år utsätts för när de surfar. Hon menade att vi kanske ser alltför positivt på Internet idag och att vi kanske borde vara mer försiktiga. I England finns restriktioner kring ungdomars tillträde till restauranger och krogar och i vissa områden är föräldrar försiktiga med att låta sina barn och ungdomar vara ute själva. Men hemma i sina sovrum får unga däremot på egen hand och bakom stängda dörrar utforska vuxenvärlden online utan att föräldrarna på något sätt lägger sig i. På Internet vågar unga säga vad de egentligen känner och tycker, det blir en annan konversation där än face-to-face. Risken med detta är att ungdomar kan utnyttjas. En pedofil kan kontakta ungdomarna som befinner sig hemma i sitt eget sovrum. Sonia Livingstones forskning visar att 40 procent av Englands ungdomar surfar någon gång i veckan, och då ofta för att googla hemläxan. 40 procent surfar varje dag och av dem är de flesta äldre pojkar ur medelklassen med egen dator i sovrummet och stor datavana. Föräldrar är ofta omedvetna om hur mycket information om sig själva deras barn lämnar ut på Internet och om vad barnen ser och gör när de surfar. De känner inte heller till mycket om brandväggar och andra möjligheter att begränsa utbudet utan låter barnen hållas. Men trots vissa risker med ungdomars internetanvändning så menade ändå Sonia Livingstone att riskerna med Internet är många gånger färre än möjligheterna. Webbsidor om samhällsfrågor Liksom Sonia Livingstone har Sirkku Kotilainen från Finland sett att det är ovanligt att ungdomar besöker samhällswebbsidor, civic websites, såsom politiska, statliga och kommunala hemsidor eller sidor om mänskliga rättigheter och miljö. För många unga är politik något "vuxet" och när de hör om politik är det i skolan eller så handlar det om det närområdet där de bor. Många unga frågar sig varför de ska skicka en fråga från en webbsida till en politiker, som ändå inte lyssnar på dem. I bland annat Finland och USA har det därför på senare år gjorts försök med ungdomliga civic websites, eftersom politiker vill få ungdomar att delta och engagera sig. Ungdomar som växer upp i familjer där man pratar mycket om samhällsfrågor besöker oftare civic websites. Däremot är det svårare att avgöra vilken samhällsklass dessa ungdomar är uppväxta i, eftersom medelklassen är ett så vitt och svårdefinierat begrepp. Även om ungdomars intresse för samhällsinformation är ringa så har flera forskare sett att det kanske håller på att ske en förändring. Sedan slutet av 1990-talet har unga börjat intressera sig mer för politiska frågor, bland annat i samband med världsomfattande konferenser kring ekonomi- och miljöfrågor. Ett tydligt exempel som presenterades på konferensen var Göteborgskravallerna 2001, där grupper av ungdomar visade stort intresse för sakfrågorna, men där massmedierna fortsatte att rapportera om dem som politiskt ointresserade (Protest and Democracy. Youth and social movements. Zackariasson Maria. Oslo Universitet) De norska forskarna Moshuus och Smette har studerat unga i åldern 16-24 år och försökt kartlägga deras ITC-användande (Information and Communication Technologies). De menar att ungdomar använder mobiltelefoner och datorer på väldigt varierande sätt. Ungdomar som har dator hemma och blir duktiga på att använda den på fritiden kan ha stor nytta av detta i skolan där läroplanerna alltmer skjuter fram ett datorbaserat lärande. Däremot ser forskarna hur chattande snarare inverkar negativt på studierna. CAROLINE ROSÉN Källa: NYRIS 9, Nordic Youth Research Information Symposium, Södertörns Högskola 2006
|
