Tidningsutgivarna är en branschorganisation som arbetar för fria och konkurrenskraftiga medier för ett öppet och demokratiskt samhälle
|
Nya perspektiv på ungas läsning Studera hur unga läser idag i stället för att fokusera på hur vi vill att de ska läsa i framtiden. Medier fascinerar barn och ungdomar. Många av oss fascineras också av hur denna fascination ser ut. Vad är det som lockar till tittande, lyssnande, läsande? Hur gör unga när de formar sin bild av omvärlden med mediernas hjälp?Vad skapar deras medievanor? Många frågor vars svar kanske har växlat över tid. Medierna förändras, omvärlden förändras, forskarna hittar ny sätt att forska på. Kvalitativa metoder används allt oftare för att tränga bakom de siffror och staplar som de kvantitativa försett oss med. Ett tiotal nordiska medieforskare reflekterar kring barns och ungas medieanvändning och om hur dessa unga får fason på mediebilderna och skapar mening i den tillvaro som medierna speglar. De gör det i en antologi från Nordicom i Göteborg med titeln Media Fascinations. Perspectives on Young People's Meaning Making. Syftet är att bl a presentera hur medie- forskningen ser ut idag när medierna är flera och omfattar inte bara radio, tv, tidningar utan även tv-spel och internet och blandar bilder, ord, sångtexter och andra uttrycksformer. Hur blir barn och unga mediemogna, mediekunniga? Hur barn lär sig läsa är känt och tillämpat - men motsvarande process för internet och för tv-såpor? Ja, sannolikt på samma sätt, det vill säga man provar, använder, förkastar och/eller tar till sig, allt efter ålder, behov och mognad. Men det är inte forskat alltför mycket om hur man blir t ex bildkunnig. Studera hur de gör En bärande tes i boken är att medieforskare alltför mycket hittills tittat framåt när de forskat om ungas medievanor. Man har tittat framåt för att prognosticera hur de unga ska bli goda konsumenter och duktiga prenumeranter i stället för att titta på hur de unga faktiskt och i realtid förhåller sig till de medier de omger sig med respektive omges med. Med andra ord: Studera hur de faktiskt gör - inte hur vill att de ska göra Man kan också läsa in skepsis mot den vanliga tesen om att ungas medievanor förändras med stigande ålder och sedan stabiliseras och blir "vuxna". Flera skribenter tror inte att detta håller framöver eftersom både medierna, formerna, innehållet och skälen för användning är så helt olika nu mot för bara någon generation sedan. Ungefär så långt hänger man med i denna antologi. Men det kostar. Det är mycket teori och mycken terminologi som man inte dagligen rör sig med på redaktionen eller kontoret. Språket är engelska, som det allt oftare är när nordiska forskare ska kommunicera med varandra. Praktiskt kanske, men det utgör ytterligare ett hinder. Ingen skriver på sitt modersmål - det blir lite stelt och också läsaren ska gå ett varv runt för att känna igen exempel som egentligen utspelats på hemmaplan. Spännande är att de författare som bidragit utgör en lite annorlunda blandning än de gängse med bland annat Barbro Johansson, fil dr i etnologi från Göteborg och Ulrika Sjöberg, fil dr i medie- och kommunikationsvetenskap vid Högskolan i Halmstad. Tillsammans med fil dr Ingegerd Rydin, numera också hon i Halmstad men tidigare vid Tema Kommunikation i Linköping, utgör de det svenska inslaget i samlingen. Birgitta Pahlén Källa: Ingegerd Rydin (red): Media Fascinations. Perspectives on Young People's Meaning Making. Nordicom, Göteborg 2003.
|
