Tidningsutgivarna är en branschorganisation som arbetar för fria och konkurrenskraftiga medier för ett öppet och demokratiskt samhälle
|
Positivt och negativt med tidningen Kännedom om läsarnas "upplevelsefaktorer" kan bidra till förbättringar och förnyelse av tidningen, både av innehåll och service. Ett sätt att få grepp om vad läsarna tycker om tidningen är att konfrontera dem med olika påståenden och se hur de faller ut i olika läsargrupper, allt efter ålder, kön, bostadsort, livsstil etc. Man kan också låta läsarna beskriva sina upplevelser - positiva och negativa - med egna ord och jämföra vad mycket-läsaren och lite-läsaren anser. På det viset kan man följa vad som ger tidningsmotivation respektive vad som utgör hinder för läsande och motstånd mot produkten.En amerikansk studie om Nya Läsare visar att olika personer upplever begreppet tidning på olika men klart mätbara sätt och att dessa är direkt kopplade till om man läser mycket eller lite. Det finns motiverande aspekter liksom det finns hindrande aspekter Studien systematiserade 34 "upplevelse- faktorer" i grupper och valde att fördjupa sig i åtta sådana. Dessa åtta grupper är enligt studien både kritiskt avgörande och utgör de bästa möjligheterna att öka läsandet på ett meningsfullt sätt. Undersökarna valde just dessa åtta faktorer för att de är allmänt tillämpbara för hela branaschen men också för att de har särskild relevans för unga vuxna läsare, alltså för den grupp som många amerikanska studier menar vara absolut avgörande för tidningsbranschen att nå. De valda faktorerna öppnar även för såväl förbättringar av befintligt arbetssätt såväl som för innovationer och påhittighet. Man kan tillämpa dem för både läsarservice och inom nyhetsjournalistiken och för annonser. Så här sammanfattar undersökarna de motiverande; om man så vill de positiva, tidningsupplvelserna: Tidningen stödjer mina intressen både som medborgare och privatperson - Att läsa min tidning får mig att känna mig som en bättre medborgare. - De som inte läser en tidning kommer i underläge. - Att läsa denna tidning ökar min glädje i annat som jag gör. - En dag utan min tidning är en ofullständig dag. - Vårt samhälle skulle vara mycket svagare utan tidningar. - Folk skulle bli bättre föräldrar om de läste mera tidning. - Jag räknar med att min tidning avslöjar ojustheter. - De pengar min tidning kostar känns som en investering i mitt närsamhälle. - Min tidning ger mig idéer om vad jag kan göra för min omgivning och mitt samhälle. Tidningen gör mig smartare. - Jag ser min tidning som en lärare. Jag vinner något. - Även om jag inte instämmer i det min tidning säger så har jag ändå lärt mig något värdefullt. - Min tidning har innehåll som ger mig goda råd. - Tidningen är bra på att berätta vad som händer och hur det går. - Tidningen är ett bra sätt att lära om nya produkter. - Den visar hur andra lever sina liv. - Jag får veta om saker att göra och ställen att gå till. Någonting att prata om - Mycket av det jag läst om i min tidning kan jag diskutera med andra. - Jag tycker om att prata om nationella nyheter och händelser jag har läst om. - Jag gillar att ge råd och tips till folk och som bygger på vad jag läst om i min tidning. - Jag visar saker ur tidningen för min familj. - En av mina roller i familje- och vänkretsen är att berätta och informera eftersom jag är den som läser tidningen. Bra service - Jag får den alltid när jag vill ha den. - Jag får alltid min tidning i fint skick. - Tidningen erbjuder mig fin service. - Det är inga problem med att få tidningen hem till mig oavsett var jag bor. - Jag behöver inte oroa mig för att min tidning inte ska komma. - Även om det vore lättare att få den skulle jag inte läsa tidningen mer. Mycket för pengarna - I stort sett ger min tidningen mig mycket för pengarna. - Jag får tillbaka mer genom annonser, erbjudanden och kuponger än vad jag betalar för min tidning. - Även om lösnummerpriset var högre skulle försäljningen av tidningen nog vara densamma. - Även om tidningen kostade dubbelt så mycket som nu skulle jag ändå fortsätta läsa den. Annonsernas mervärde - Jag läser de flesta annonserna. - Jag följer annonserna för att följa marknaden. - Jag tycker minst lika mycket om annonserna som om texterna. - Tidningens annonser får mig att vilja gå och shoppa. - Jag värdesätter kuponger och erbjudanden. Vad är det då som gör att vissa läser tidning mindre eller inte alls? Den amerikanska undersökningen listar två viktiga grupper av hindrande faktorer: Alldeles för mycket - Jag önskar att tidningen hade färre sidor. - Jag skulle vilja ha fler specialsektioner. - Tidningen försöker täcka för mycket. - För många artiklar är för långa. Diskrimerarar och gör stereotyper - Jag oroas av att folk som läser den här tidningen kan få fel uppfattningar om minoritetsgrupper. - Den här tidningen vidmakthåller rasistiska och etniska stereotyper. - Den här tidningen handlar bara om vit medelklass. - Tidningen är ofta orättvis i sina beskrivningar av minoriteter. - Den vänder sig till minoriteter bara om det handlar om marknad och pengar. De bryr sig egentligen inte. - Den här tidningen har en lång historia av diskriminering av minoriteter. Bakom denna undersökning finns Readership Institut, som startades 1999 efter en konferens med Newspaper Association of America, USA:s motsvarighet till Tidningsutgivarna. Man beslöt att göra en femårig satsning på läsande och läsare och uppdrog åt institutet att ta hand om detta. Man kan med stort intresse botanisera på Readership Institutes webbsajt. Man kan hitta alla rapporter som Readership Institutet gett ut, sorterade under olika delrubriker. En sådan är New Readers Study, alltså studier om nya läsare. Sajten bjuder generöst sitt material i form av pdf-filer eller html-material. Leta och läs i egen takt på www.readership.org Av Birgitta Pahlén Källa:www.readership.org 
|
