Tidningsutgivarna är en branschorganisation som arbetar för fria och konkurrenskraftiga medier för ett öppet och demokratiskt samhälle
|
Sporten i Smålandsposten kunde locka fler Redan-läsarna är nöjda och vill ha ännu mer. Kvinnor, ungdomar och invandrare lockas inte Sporten i spalterna har en trogen läsekrets och av hävd en stark redaktionell ställning. Generella läsarundersökningar kan visa att intresset för området minskat över tid, men medierna har inte köpt de sluttande diagrammen utan fortsatt satsningarna pâ framför allt friidrott, fotboll och ishockey. Andra undersökningar kan visa att kvinnor, ungdomar och invandrare inte intresserar sig för det sporturval som presenteras, men vad gör det när de trogna sportläsarna fortsätter att vara trogna och därtill säger sig vilja ha mer av samma vara.En studie av Smålandsposten som gjorts av studenter vid Växjö universitet visar samma resultat. Ett knappt tusental kronobergare har deltagit i en enkät och svarat pâ frågor om sportintresse och konsumtion av sportmaterial i tidningen. Undersökningsgruppen är väl propotionell mot befolkningen i länet bâde vad gäller kön, âlder, klass, utbildning och andra variabler. I undersökningen om Smålandspostens sportläsande kan man notera det paradoxala att den största gruppen högkonsumeter av sport finns i gruppen över 61 år; den grupp där tidningen har ganska låg andel läsare. Omvänt kan man se att de som minst konsumerar sporten i Smp är grupperna 26-40 âr och 16 - 25 år, trots att tidningen som helhet har fler läsare i dessa âldersgrupper och trots att just dessa i enkäten uppger att de har stort sportintresse. Undersökningen visar i övrigt vad ocksâ andra liknande kommit fram till. Sporten i Smp tillfredsställer männen i högre grad än kvinnorna, och sportsidorna har svårt att nå fram till dem som har utländsk härkomst, trots stort allmänt sportintresse. Sannolikt intresserar och identifierar sig invandrarna mindre för de lokala klubbarnas resultat och bravader. Sporten är bra och vi vill ha mer av samma sort, tycker en majoritet av de manliga sportläsarna. Annat vore konstigt, ty eljest vore de inte läsare och högkonsumenter av sportmaterialet. Kvinnor, ungdomar och invandrare är inte lika entusiastiska, har inte samma uttalade krav på ökning av mängden sportmaterial i tidningen och kan också föreslå bevakning av andra sporter. Undersökarna föreslår därför att Smp (och övriga medier) kunde studera statistiken och se vilka sporter som har stort antal utövare. Sådana är t ex gymnastik, hästport och innebandy. Likaså borde tidningen ta del av synpunkterna frân de lâgkonsumerande grupperna för att se hur man ska kunna intressera dem och locka dem till läsning. Birgitta Pahlén Källa: Ernesto Abalo/Martin Danielsson: SmP-sporten; Läsare, läsaromdömen och potentiella läsare. PM Växjö universitet, 2004 Se även Ulrika Andersson, Sportens olika sidor. Männens och de manliga sporternas revir. Arbetsrapport nr 19, JMG, Göteborgs universitet, 2004. Delresultat ur 2003 års Publicistiska bokslut, del 2.
|
