Tidningsutgivarna är en branschorganisation som arbetar för fria och konkurrenskraftiga medier för ett öppet och demokratiskt samhälle
|
Djupdykningar och översikter om dagstidningar och dess läsare Boken "Tryckt. 20 kapitel om dagstidningar." - Raka kurvor och samma halvtimme om dagen. Men jodå. Läsningen har gått ner något först vid konjunktursvackan i början på 90-talet och sedan möjligen på grund av den kvardröjande stora arbetslösheten igen 95/96. Lagom till det nya årtusendets början dock åter en uppgång så att man kan tro att snålblåsten har mojnat.Anders Lithner, forskare vid Dagspresskollegiet resonerar om uppgångar och nergångar och om orsakerna därtill i ett kapitel i kollegiets millenniebok Tryckt. 20 kapitel om dagstidningar i början av 2000-talet. Han söker orsaker i samhället, hos medierna och hos publiken. Han har ofta varit den som pekat på de tilltagande (klass)skillnaderna i läsmönstret och vill gärna fortsätta att varna för dessa. Anders Lithner har lite extra studerat de tolv procent, eller den knappa miljon människor i Sverige, som inte läser en morgontidning ens någon gång i veckan. Det gemensamma för dessa kan i abstrakta och övergripande termer sägas vara att de saknar integration, resurser och stabila vanor. Härunder grupper sig då alltifrån nyinflyttade, invandrare, arbetslösa, låginkomsttagare, boende i lägenheter, 15-29-åringar till ensamstående och studerande. Invånarna i storstädernas lågresursområden utmärks just av en lägre grad av integration, lägre socioekonomisk position och mindre stabila vanor. Det tycks dessutom som om boendemiljön har en direkt effekt på tidningsläsningen d v s den som svarar mot kriterierna för icke-läsare blir läsare av bara farten eftersom "alla" i omgivningen har och läser tidning. Svaga blir svagare Anders Lithners studier av läsare och icke-läsare visar kort och gott att tidningssvaga grupper under 1990-talet blivit ännu svagare, medan de starka förblivit opåverkade. Är detta ett tecken på tilltagande informationsklyftor och utanförskap är det ett tillstånd att ta på allvar. Men han menar ändå att det verkar som om tidningarna vunnit den imagemässiga konkurrensen bl a synligt genom att tidningarna får nya läsare trots stark konkurrens eller rent kakafoniskt mediebrus. En tydlig indikation på den stabilitet som trots allt är det mest typiska är den tid som medelläsaren ägnar sin medelmorgontidning. Under de tjugo år som frågor ställts om hur lång tid som ägnas denna så har enligt svaren läsningen minskat med ca 50 sekunder. Vi läser alltså fortfarande samma halvtimme om dagen, och ska man förklara tidningen död med denna nergång så lär dödsfallet inträffa om ca 600 år. En detalj i detta sammanhang är att morgontidningsläsningen förskjuts till allt längre fram på dagen. Andelen som säger sig läsa före klockan 8 på morgonen blir mindre. Hushållens vanor ändras, kanske är det en "pensionärseffekt" d v s allt fler behöver inte stressa med läsningen innan man går till jobbet eller kanske läser vi på annan plats än vid frukostbordet. Källa: Anders Lithner: Dagspressens läsare och Alla läser tidningen, nästan, ur boken Tryckt. 20 kapitel om dagstidningar i början av 2000-talet. Redaktörer I Wadbring & L Weibull, Dagspresskollegiet, JMG, Göteborg, maj 2000.
|
