Det var temat för årets version av konferensen Produktion, Distribution och Upplaga, som hölls i Solna den 10-11 november, i ett samarrangemang mellan TU och WAN-IFRA Nordic. Se bilder från konferensen på Flickr.

Henrik Ahl, VD för Sigtunabygden, inledde konferensen med en översikt över hur UNT-koncernen arbetar med nya produkter och erbjudanden för att möta kraven från morgondagens läsare och mediekonsumenter. Gratistidningar, helgabonnemang och andra typer av flexibla abonnemangsformer, och individualisering av tidningsinnehållet där man kan välja bort bilagor, var några exempel.

Han efterfrågade att tryckerierna och distributionsföretagen skulle utmana tidningsföretagen mer och ställa krav för att förbättra verksamheten.

- Ni som är ute hos kunden - vi behöver er hjälp att vidga våra vyer, sa han och menade att det behövs kortare ledtider mellan idé och förverkligande av idén.

- Vi måste bli bättre på att integrera leverantörerna i affärsutvecklingen.

Andreas Hall, försäljningschef på Upsala Nya Tidning, var inne på samma spår. Han menade att medieföretagen nu måste gå från att vara bara dagstidningar till att bedriva en lönsam multimedial affärsverksamhet. För att göra nästa generations morgontidning handlar det om att hitta en strategi där hörnstenarna är att förstå mediekonsumenternas framtida behov, och att bygga starka och fristående varumärken.

- Målet är att ta så mycket pengar som möjligt ur kundens budget. Även om de inte har någon budget alls!

Bo Bertilson från Ohde & Co, nämnde en rad möjligheter för att få ekonomi i sjunkande upplagor. Som han påpekade, ökar tryck- och distributionskostnaderna när upplagorna minskar. Intäkter, annons och prenumeration följer upplagan, men tryck och distribution följer inte efter. Därför måste man, enligt Bo Bertilson, arbeta systematiskt med olika typer av effektiviseringar. Det handlar om mätning och uppföljning, effektivisering av befintliga processer, reinvesteringar och en successiv minskning av kapaciteten.

- Man blir mörkrädd när man, som jag, kommer från industrin och ser ett tryckeri med dyra fina maskiner som står helt stilla på dagarna, sa Bo Bertilson och menar att full beläggning dygnet om är ett sätt att effektivisera och förbättra ekonomin.

Sigge Jungell från Allehanda Media talade om distributionen som en affärsmöjlighet. Trots att företaget sparat på innehåll, personal, kundservice och antal sidor, så är det svårt att få ekonomin att gå ihop. Men han menade att det är i den lokala kundrelationen som framtidens medieföretag finns. Frågan som ställs är vad vi med distributionens hjälp kan göra för att förbättra affären? Distributionen är tidningsföretagens viktigaste konkurrensfördel.

Några ledord för Allehanda Media är:

- Angelägen
- Leverans efter behov
- Flexibel
- Hög närvaro

Under den påföljande paneldebatten där de fyra första talarna deltog, var alla eniga om att de största hindren för en bra utveckling är att medieföretagen varit för dåliga på att samla resurser internt och samordna förmågor. Men med en ny generation publicister kan det bli en förändring, trodde man.

- Det är frustrerande att så många goda idéer inte förverkligas därför att vi inte pratar med varandra i organisationen, sa Henrik Ahl.

Mats Löthén på Expressen talade om att många affärsutvecklare bara tittar på nya medier, men att man samtidigt måste utnyttja de kanaler man har och hitta nya möjligheter i dem. Som exempel berättade han om de insticksprodukter i form av Bondfilmer och böcker med mera som följt med Expressen, och som blivit en stor succé.

Lars Nyrén på Dagspress Direkt nämnde att distributionsbolagen i högre grad måste vara med i diskussionerna om framtidens kanaler. På Dagspress Direkt vill man arbeta mer med distribuerat, och strävar mot en totaltäckning på de hushåll som inte har en Nej tack till reklam-skylt på sina ytterdörrar. Lars Nyrén menade också att tidningarna nu måste tänka utanför ramarna, nu när krisen är över. Annonserna kommer inte tillbaka automatiskt, utan det kräver en stor arbetsinsats, och distributionsbolagens roll blir allt viktigare.

Under konferensens andra dag inledde Gunilla Karlsson från Holmen Paper med en omvärldsanalys. Utvecklingen i pappersbranschen följer naturligtvis den övriga konjunkturutvecklingen, och står inför stora utmaningar framöver. Antalet pappersbruk kommer antagligen att behöva minska i Europa de närmaste åren, så det blir intressant att se vilka steg som Holmen och övriga konkurrenter tar.

Malin Picha från Tidningsutgivarna gav sedan en redogörelse för tidningsvärldens miljöpåverkan och hävdade att miljö- och hållbarhetsfrågorna måste integreras i företagens övriga verksamhet när det gäller ekonomi, innovationer och affärsutveckling, och att det blir allt viktigare framöver att redovisa för läsarna/kunderna hur företagens miljöpåverkan ser ut. Ofta är konsumenternas uppfattning om tidningarnas miljöpåverkan felaktig, och vi har inom branschen ett viktigt ansvar att informera om detta, men vi måste också ta vårt ansvar att inspirera och påverka allmänheten i positiv riktning när det gäller miljö- och hållbarhetsfrågor.

Stig Nordqvist från WAN-IFRA och Mikal Rohde från Schibsted i Norge berättade om den pågående e-pappersutvecklingen och det projekt som pågår i Norge kring en gemensam distributionsplattform när det gäller innehåll till läsplattor. Just nu pågår en förstudie i Norge, som på sikt kommer att implementeras. Med en gemensam satsning kring tidningsinnehållet i till exempel läsplattan Kindle så kan tidningarna kvalitetssäkra innehållet, och man hoppas på sikt även få en större del av intäkterna än som är fallet i USA i dag. Det man vill utveckla är en gemensam plattform för alla läsplattor med tidningsinnehåll och böcker.

- Läsplattorna kan ge oss möjlighet att ta betalt för digitalt innehåll, sa Mikal Rohde. I stället för att vänta på den optimala läsplattan så får vi ta de produkter eller läsplattor som finns idag och lära oss processen under tiden.

Innan konferensen delades upp i två separata spår kring tryck och distribution, talade Peder Schumacher från V-TAB om när man köpte in delar av Tryckericentralens konkursbo.
Sammanfattningsvis, sa han, handlade det om att se möjligheterna inte problemen, att hitta nya produkter, och att lyssna på slutkunderna.

- Vi är för dåliga på att marknadsföra oss internt och visa vad vi kan. Vår utmaning är att bli billigare framöver, och hitta bättre lösningar och större flexibilitet när vi investerar i framtiden. Det må vara svårt att samarbeta med redaktionen, men det är ofta lika svårt att få med oss själva på tåget. Det gäller att ta steget och våga. Ibland gör man kanske felsatsningar, men det är bättre att satsa fel än att inte satsa alls. Man får gå på magkänslan.